- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
205

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

’ 1®

början följt utvecklingen med intresse. Filmen
vore även till nytta för filosofen, vilken för
sina spekulativa forskningar i vidsträckt mån
vore hänvisad till experimentell empirism.

Han hade för sin bok »Materien och
tänkandet» i fem år måst studera hundratals
fall av minskad tankeförmåga, och för sin
»Skapandets evolution», i två år bedriva
praktiska biologiska förstudier. För alla
experimentella och empiriska vetenskaper
vore nu filmen den värdefullaste fullkomning
av mikroskopisk och ögonblicksfotografering,
ja, den hade till och med korrigerat många
fel, som förorsakats den orörliga fotografien.
Sålunda påpekar Bergson de bildande
konstnärernas rörelsestudier, i det de först genom
iakttagelser på filmen lyckats komma fram
till en verkligt »levande» framställning av
rörelsen.

Även filosofen har genom kinematografien
fått göra nya erfarenhetsrön, det stillastående
är endast ett neutralt betydelselöst tillstånd,
livet är själva rörelsen. Tänkandet är en
kinematografisk följd av bilden. Ljus och
ljud äro vibrationer, d. v. s. rörelse. Själva
ögat är en kinematograf, vilken hjälper
personen till en riktig syntes av tänkandet och
tanken. (Här hejdade sig den djupsinnige
filosofen och försjönk i en paus.)

Bergson trodde även på biografens värde
för teaierkonstens utveckling. Även om filmen
i dag företrädesvis vore ett folknöje, låge
dess största betydelse dock i dess nytta för
konst och vetenskap, särskilt för historikern
och framtidens filosofer .. .

Detta är inte ett så dunkelt tal att inte

Ett Biograförama.

Nouell au R1CHRRQ UHLLHER.

9)

Det enda, som oroar mig, är unge Henrys
mörka miner. Det råder intet tvivel, att
han lagt märke till min framgång och är
svartsjuk, och det förefaller, som om inte
heller Graces bror ser mig med blida ögon.
Vem vet, vad de båda kunna spinna ihop.
Ännu stå de henne närmare, ha lättare att
gripa in i hennes liv än jag, som inte
kommit längre än till utväxling av blickar,
men jag trotsar dem. Mig tillhör hon —
jag, som med min kärlek och längtan slagit
en brygga mellan hennes själ och min. Då

även »en vanlig människa» därav kan förstå
hur filmen skall kunna även genom
vetenskapens popularisering vara till icke ringa
nytta och glädje.

—yy—•

Meddelande från

statens biografbyrå.

Härmed erinras, att, enligt Kungl. Maj:ts
nådiga kungörelse den 31 december 1913 (Sv.
Förf. saml. nr 371 — 1913) angående ändrad
lydelse av § 6 av föreskrifterna angående
granskning av biografbilder den 22 juni 1911, taxan
för granskning av »bildserie, vilken
uppenbarligen icke är tagen efter verkligheten, utan
inspelad, ävensom för bildserie, som före
avgörandet erfordrar mer än en granskning»,
förändrats till »tre gånger beloppet av den i punkt
a) angivna avgift», det vill säga till lägst 3 kr.
för vaijc exemplar av nygranskad dylik
bildserie med tillägg av 1 kr. 50 öre för varje
påbörjat 50-tal meter, varmed filmens längd
överstiger 100 meter, samt beträffande kopia av förut
granskad dylik filmserie halva denna avgift;
ävensom att nämnda kungörelse träder i kraft
den i april 1914.

Stockholm i statens biografbyrå d. 21 mars 1914.

Gustaf Berg.

hennes ögon i dag sökte mina —■ var det
inte mer än ett leende, som lyste i dem?
Dåg det inte ett löfté i denna varma,
strålande blick, som trängde till djupet av
min själ?

Ftt löfte — om vad? Min tanke vill
svindla, och jag vågar knappast ge form åt
mitt vansinniga hopp. Och dock, vad som
var vansinnigt i går, är verklighet i dag.

V.

I dag hörde jag henne spela. Jag kände
genast igen musiken, det föreföll 111ig, som
om jag i själva verket hört den varje gång
jag närvarit viel hennes uppträdanden, fast
aldrig så klart och levande som i dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free