- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
218

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

BIOGRAFEN

Biografernas riksdagsparti.

Enastående framtiàsfilm!

Herrar bio gr af män

av olika grader och åldrar landet runt kallas
härmed till sammanträde i Riksdagshuset den 30 i
nästa månad för att närmare besluta angående
bildande av en särskild vaimanskår, som i
parlamentet vill insätta representanter, vilka veta att
så tillvarataga biografverksamhetens politiska
intressen, att icke svenska folket genom
uraktlåtenhet härutinnan löper en snart sagt oöverskådlig
fara. Biografverksamheten är nu vorden den
modernäring och den kulturfaktor att fosterlandet
icke längre kan undvara den politiska insats»som
denna verksamhets utövare av tidsutvecklingen
korats att göra.»

Detta upprop lästes på försommaren 1917
i den då sedan ett par år dagliga tidningen
»Biografen», vilken alltmer blivit de
väljande publikmassornas talrör, visserligen
ingalunda så stumt som filmens i all sin
diskreta tystnad dock ytterst vältaliga konst.
Det hade i flera år jäst i biograf kretsarne,
och facktidningen var sedan länge den
pressjäst som kom kakan att svälla allt högre.
Nu skulle det bli andra bullar av.

Man hade redan inom biografpartiet
kunnat skönja tre olika partifärger, efter
censurkortens kulör benämnda den vita, den
gula och den röda. Nu var situationen
mogen för en fruktbärande samverkan
mellan dessa tre schatteringar.

Länge nog hade biografgruppen i sin
helhet varit, liksom Gustaf Vasas sveuskar,
trög men full av hetsigheter. Nu skulle
det bli en gemensam hets mot de element,
som i åratal sökt att tyrannisera
biograffolket och beröva detsamma den
medborgerliga rättigheten och skyldigheten att, likt
ovanberörda svenska folk, sig själv beskatta
och vara lierre i sitt eget hus.

Sammanträdet eller Biografriksdagen, som.
detta riksmöte officiellt benämndes, blev en
storartad monopolsuccés, endast jämförlig
med bondetåget 1914. Från hela världens

största filmsfirmor hade infunnit sig
biograffotografer och kinetofonoperatörer att filma
och avlyssna världshändelsen. Efter
storartade öppningsceremonier på Gustaf
Adolfs-torgsbiografen, f. d. k. operan, med därpå
intagen entusiastisk lunch i f. Dramatiska
teaterns till jätterestaurang omdanade salong
— varvid de mast delikata saker bjödos på
den lika vita som kolossala bordduken —
samlades de femhundra på provinsmötena
utvalda biografriksdagsmännen i
riksdagshuset, vars två kamrar och andra smårum
samman slagits till en stor sal. På
diplomatläktaren syntes bl. a. representanter för
kungliga hus, regeringen, diplomatiska kåren
och allt vad huvudstaden hade främst av
kvinnlig skönhet och dito kuckelimang.
Man såg exc. Branting förtroligt viska
något i örat på sjöminister Lindhagen och
ryske ministern leende kyssa exc. Sven av
Hedins fru på kalla handen.

Efter val af president och underpresident
—- se närmare Posttidningens referat! —
vidtog den långa debatten, som in extenso
läses å annat ställe i dagens nummer av
»Biografen».

Hr Tiptopdahl (gul) hade motionerat om
ändring i göklagstiftningen, vilken på senare tiden
antagit samhällsvådliga former. Tal. komme på inga
villkor att rösta på andra kandidater än de som
bestämt utlovade en förstärkning av försvaret mot
gökgalningar. Hrr Brunkebergström och Håkan
Fribergsson instämde. (Applåder.)

Hr Gökson (vit) förfäktade en motsatt åsikt.
Han ansåg genren just vara biograf verksamhetens
kucku. Han tänkte inte lägga några ägg i andras
bo och önskade själv få vara i fred och kläcka
ur sig vad han ville både i annonsspalterna och
annorstädes. (Hyssjningar.)

Hr Axel Nilsius (gulvit) ville inte sätta sig pä
några höga hästar. Han såge saken rent
orientaliskt och huvudsaken vore förgyllningen av det
hela, det må sedan vara gökbyxor eller annat.
Tal. ställde sig gärna till disposition som
kandidat, men förbehöll sig fullkomlig frihet dygnet
om. (Instämmanden.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free