Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
BIOGRA.KEN
Nordisk Film liar förvärvat ensamrätten till
filmningen av den celebre ungraren Maurus Jokais
arbeten. Den första Jokai-filmen bebådas utkomma
i början av Augusti.
Vid en stor biografbankett i Paris häromdagen
märktes bland de närvarande gästerna
deputeradekammarens president M. Deschanel, representanter
för inrikes-, arbets-, handels-, åkerbruks-
kolonialministrarna samt ministern för de sköna
konsterna, hrr Charles Pathé och Léon Gaumont och
i övrigt en mängd framstående personer såväl
inom som utom branschen.
Ryktet att även Hall Caine skulle låta filma
sina verk liar nu besannats. Sålunda har
Vitagraph nu fått färdig »En kristen», som vid
premiären på Manhattan Opera House i Newyork
gjort den största succés.
*
I Berner Oberland skola under den närmaste
tiden ett par väldiga laviner glida ner i dalen.
Detta är första gången, man med full bestämdhet
kan förutsäga lavinernas uppträdande, men så är
det heller icke meteorologien, som har heder av
denna förutsägelse, utan det är en stor parisisk
kinematograffirma, som har beställt ett par
laviner för att kunna fästa detta väldiga natursceneri
på filmen och senare låta förevisa det. Det är
icke fråga om ett försenat aprilskämt. Bergförare
i Engelberg ha förklarat sig redo att företaga
lavinernas lossande. Man har lagt elektriska
minor, genom vilka väldiga snömassor skola bringas
i glidning. Filmupptagarna skola stå på ett för
filmandet särskilt gynnsamt ställe, och så snart
belysningsförhållandena bli gynnsamma, skall
ledaren av »lavinkommissionen» trycka på en
elektrisk knapp, lavinerna skola därpå sätta sig i
rörelse ocli filmupptagandet kan börja.
Det faller av sig självt, att filmfirman högt
försäkrat de för ändamålet anställda personerna och
förpliktat sig att ersätta all skada, lavinerna kunna
anställa. Den kan- kosta på sig, ty naturligtvis
skall »lavinfilmen», som aldrig förut förekommit,
visas över hela världen och förtjänsten på den
torde sålunda bli högst betydande.
Tsaren mönstrar HosKwaregementet.
Pathé.
Fiuentyret i Poissy
au (Däri (Dihi.
Genorn den lummiga, djupa, blåaktiga
grönskan i kan stån j alléerna, som löpte
utmed flodstranden mellan Reuil och St.
Germain en Laye, galopperade en präktig
kavalkad på sexton eller aderton ryttare.
Borgare och bönder, som mötte, skyndade
upp mot vägkantema, avtogo mössorna och
bugade djupt, men man stannade inte och
gapade efter dem sedan de passerat. Ty
man var van vid att se höga herrar på
denna trakt, eftersom dauphin kommit till
världen två år förut i St. Germain, och själve
kardinalen ägde ett slott vid Reuil, dit han
ofta drog sig tillbaka för att få arbeta i ro.
Hessiska sändebudet, Wynandt Polhem
hade bjudit på supé ute i Poissy, på restaurant
de l’Esturgeon, ett värdshus, som hovets
kavaljerer och de främmande residenterna
skattade högt för dess förträffliga kök och
idylliska läge. Och de fem eller sW lieues,
man hade att tillryggalägga, voro just lagom
för att skaffa frisk aptit.
Först redo de båda grevarne av det
regerande huset Waldeck, i dräkt och utseende
varandra lika som två kortknektar, stela och
styva,, med näsorna i vädret. Då de året förut
kommit till Paris, hade ingen av dem kunnat
ett ord franska, och ingenting nämnvärt hade
de heller sedermera inhämtat. Tvåtusen
thaler hade för deras räkning deponerats hos
en köpman, vilken emellertid gjort konkurs
strax efter deras ankomst. Deras alla
missöden i förening med deras stupida uppsyn
och underliga låter hade väckt särdeles
munterhet hos parisarne; man hade t. o. m. gjort
visor om dem. Och då, på en soaré hos
abbé Scarron, herr de la Meilleraye viskat
till den giftige puckelryggen, att de uppsökt
kung Ludvigs hog för att avsluta sin
uppfostran, utbrast denne genast med sin
tokigaste grimas. — Ma foi, huru skall man
då kunna avsluta vad som aldrig påbörjats! —
Som man då för tiden hade rätt så
beskedliga pretentioner på kvickhet, hade denna
Scarrons lilla calembour blivit ganska
uppskattad.
Emellertid hade hessiska sändebudet
förskjutit dem rikligt med pengar, skaffat
inbjudningar till de stora salongerna, gett dem
tillfälle att antichambrera i Palais Royal
någon gång i veckan. Ja, han hade t. o. m.
lyckats utverka att de fingo taga fäktlektioner
hos den berömde — ack, vad säger jag väl
— hos den ende, den oförliknelige, den oer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:22 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biografen/1914/0376.html
