- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
269

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

269

■ehinelle och Pantalon. Men de unga
flickorna röclco ruödrarne i kjolen, bedjande
om två sou till tatterskan, vilken spådde i
handen och visste tyda vad Pierre och
Jacques hade för lönliga avsikter.

Då mörkret fallit på, tändes bloss och
marschaller på stora torget. De krokryggiga
och snedbenta musikanterna började streta
dit från krogarna, tämligen beskänkta, dock
ej till övermått. En fransman tål alltid ett
glas till. — De unga flickorna hade redan
börjat flockas där, ty det skulle ju bli dans.
Verkstäder och bodar stängdes, drevskivor
och svarvhjul stannade, skyltstängerna
lyftades ned och kassorna räknades in. Gaseller
och lärlingar tvådde sig och smorde kvitten i
håret och drogo på sina bästa ställ. Och’
sedan styrde man bråskande stegen till torget,
birfilarnes tvekande melodier snart satte
glädje och fart i fötterna.

Det var detta som ådragit sig de båda
främlingarnas uppmärksamhet. De gledo in
i trängseln och betraktade de dansande, vilka
gravitetiskt rörde sig omkring den stora
brunnen av sandsten i torgets midt.

— Om vi skulle ta oss en sväng, föreslog
tysken, vilken, tack vare den friska luften
kände sig tämligen stadig i benen.

— Knappast rådligt, menade kamraten.
Dessa små fransoser äro svartsjuka som
turkar, i synnerhet då det gäller utländingar.

— Rosenhaus - greve Jakob grep honom
hårt i armen, utan att akta på hans ord.
.Rosenhaus, har ni i ert liv sett en sådan
flicka! Sådana rosor plockar man ändå inte
i norden!

Johan Rosenhane såg ett rödgult, burrigt
hårsvall, ett par skrattande grå ögon och
en vit rund arm, stödjande sig på en lång
bondgrann drasut, vilken, sedan han svängt
om med sin sköna, stannar för att hämta
andan ett tag.

Jakob av Waldeck kastade smäktande
blickar på flickan, vilken smålog då hon
märkte sig observerad. Men karlen vid
hennes sida — färjen på hans nävar tydde på
att ban var garvare — drog upp ögonbrynen
och tog ett vant tag om livremmen,
nälden främmande, med en vårdslös rörelse
mot hattbrätten, bugade och anhöll att få
tråda dansen med den sköna.

Bländad av de morska kattknävelborrarne,
af den plymascherade hatten med
diamant-agraff och det guldbroderade axelgehänget,
övergick Ninon helt lungt från den ena till
den andra. Och de försvunno snart bland
de andra paren.

— Monsieur! skrek karlen, pekande med
tummen inåt torget. Monsieur, vem har

givit den där påfågeln rätt att ränna iväg
med min trolovade.

— Monsieur, svarade Rosenhane kall och
ryckte på axlarna, för min del bar jag inte
sett till någon påfågel sedan jag kom till
Poissy, men väl en fördömd massa skriande
kajor,

Ett ögonblick mätte de varandra från
huvud till fot. Så slängde garvaren ett
glåpord åt chevalieren och skyndade in i
trängseln, med huvudet före som en dykare, för
att söka rätt på sin bortsprungna skatt.

— Det anade mig just, att dessa stolliga
Waldeckar till slut skulle draga oss in i
vidlyftigheter, muttrade Rosenhane förargad
och gav sig iväg, även han, för att driva
upp sina följeslagare.

Emellertid vart inte greve Jakob någon
lycklig dansör. Han tappade takten och
trasslade oupphörligt in sig med sina långa
sporrar — han hade ju samma dag
kommit ridande till Poissy.

-— Min nådiga, låt oss lämna detta
infernaliska vimmel, föreslog han, och bege
oss till Père Tonneau att intaga
förfriskningar. Några vänner vänta mig där.

Ninon tittade stort på honom. Hon hade
verkligen ögon att köpa fisk med.

— Jag vet vem ni är, kuttrade hon och
tryckte sig närmare.

— Är det möjligt?

— Ihi, jo, ni är svenska prinsen, som i
dag kommit hit med stort följe. — Se där,
ni rodnar, — ni är upptäckt — ack, min
Gud .. .

Med ett våldsamt ryck hade flickan
kastats åt sidan. Den korta idyllen var slagen
i kras. Greve Jakob såg sig omgiven av
en hop handfasta gesäller, vilka hotfullt slogo
en krets omkring honom.

— Vart skall det bära av, herr
kvinnorövare?

-— Giv plats, röt tysken.

Forts.

Statens Biografbyrås filmslista.

14-18 APRIL.

10536.’- Pathés Vecko-Blad nr. 266. Pathé. 206 mtr.

Akt. Röd. Pathé.

10537. En promenad genom det ganla Biskra. Eclair.

103 mtr. Geogr. Röd. Friberg.

10538. Vårt barn. Transatlantic. 139 mtr. Kult. Röd.

Friberg.

10539. Gaumont Veckorevy nr. is. Gaumont. 184 mtr.

Akt. Röd. Friberg.

10540. Kung Baby och hans undersåtar. Rex. 137

mtr. Kult. Röd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free