- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
296

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

B I O GRAFEN

FlicKan på Tahiti.

En tysk, journalisten-författaren Philipp Berges
liar utgivit en bok »En resa runt jorden», ur
vilken vi återgiva följande »biografbild» från
Tahiti.

På stranden vid tilläggsplatsen ser man
européer i vita kläder och stanleybattar samt
en mängd infödda. Männen äro bruna,
muskulösa och vackra gestalter, vilka nästan
alla bära. en till hälften europeisk dräkt.
Några nöja sig dock med ett stycke brokigt
tyg om livet. De mörkhyade kvinnorna och
unga flickorna äro klädda i långa luftiga
slöjor. De ha bara ben och bära en starkt
kulört näsduk på bröstet. Utom en krans av
blommor på det korpsvarta håret ha de satt
en blomma bakom örat. Allas ansikten äro
präglade av vänlighet och intelligens.

Bredvid en äldre kvinna står en högrest
bildskön flicka. Hennes hår flyter helt ner
till höfterna, hennes fint formade ansikte
är ljusbrant ocli hon bär endast ett ljusgrönt
fladdrande stycke lätt tyg. De nakna bruna
fötterna har hon stuckit i — ett par gula
kängor. Tyvärr observerar hon att jag
betraktar henne genom min kikare och
gömmer sig bakom ett träd.

Efter att ha stärkt mig med en god
frukost tog jag min kamera och min kikare och
gick i land. På gatorna hör man franska,
engelska, polynesiska och kinesiska.
Fransmännen ha inte kunnat hålla kineserna borta
från detta söderhavets paradis. De behärska
handeln och förstora den vackra tahitiska
rasen. För de infödda är ön emellertid
alltjämt det gamla paradiset, en liten bit
land kan föda en hel familj. (Här följer
en entusiastisk naturskildring).

Mitt i all denna berusande fägring stod
plötsligt vid en krök av vägen — hon. Den
bruna flickan i den ljusgröna dräkten! Hon
hade stuckit en röd blomma bakom örat
och bar sina gula kängor under armen. Hela
naturen blev på en gång endast bakgrund
för denna exotiska uppenbarelse.

— Det är varmt idag, sade jag.

Med fullständigt berättigande svarade hon
inte på denna idiotiska anmärkning.

— Talar ni engelska?

— Oli yes some. log hon. Är engelsman ni?

— Nej, jag kommer från Tyskland,
Germany.

Iion blev plötsligt livlig och uttryckte på
en oöversättlig blandning av engelska och
franska sin tillfredsställelse över min härkomst

— Ah, Tyskland stor ö! Mycket vacker!
Kejsaren också vacker man när han rider
häst med många soldater. Berlin jag känna.
Stor stad.

Jag stod fullständigt perplex.

— Vadförslag! Känner ni Berlin? Känner
ni Tyskland? Har ni sett kejsaren?

— Oui, yes! Och Europa, den komiska
ö, jag också känna. I Moskva mycket snö,
mycket kallt.

Nu var jag alldeles säker på att det var
en prinsessa från Tahiti som jag talade med.
Den unga damen hade tydligen rest hela
Europa runt.

Känner ni också till Paris? frågade jag.

— Naturligtvis! Damerna märkvärdiga
kläder, gå alltid och visa nya moder. Paris
stad med stort torn — riest ce pas?

— När var ni i Europa? frågade jag
alldeles överväldigad.

Hon såg förvånad på mig.

— Jag icke varit i Europa. Aldrig lämna
sköna Tahiti.

— Men var i all världen känner ni till
allt detta ifrån?

Min dumhet gav hennes röst en litet
föraktlig klang när hon uttalade det
förlösande ordet:

Biografteater!

Det passade. Filmen hade hållit sitt intåg
även här och aftnarna på denna romantiska
ö fjärran från världen tillbrakte på biografen,
vita och infödda i broderlig förening. Filmen
förde oss genom London, Paris, Berlin och
Wien, visade oss furstemottagningar och
kapplöpningar. Världen har blivit som en
enda stad.

–—- MATTOR -

i alla kvalitéer och storlekar tvättas eller omfärgas förstklassigt:.

lUNDBY

Skönfärgeri & Kem.
Tvättanstalt, Göteborg

Sveriges förnämsta affär i sin branch.

Kungl, hovleverantör ■

Inlämningsställen i
GÖTEBORG : Kungsgatan 44, Rikstel. 3896
STOCKHOLM: Grevturegatan 24 C, Rikstel. 10670, Allm
tel. 215 94. Kungsgatan 22, Allm. tel. "7847
NORRKÖPING: Knäppingsborgsgotan 13, Rikst. 1032
JÖNKÖPING: Östra Storgatan 7, Rikstel. 1194
BORÅS: Brogatan, Rikstelefon 370

ävensom hos våra ombud å de flesta större platser inom
landet. — Gods kan även sändas direkt under vår adress
Göteborg. Rikstelefon 3896.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free