- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
300

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9S’J

BIOGRAFEN

Firman Gaumont hade i fjol en nettovinst av
1,563,797 francs, 661,041 francs mer än året förut.

Utdelningen blev 15 procent.

*



Al Jennings, en förut beryktad amerikansk
bandit men nil kandidat för guvernörskapet i
Okla-liama, skall bli hjälten i en Thanhouserfilm.
Samma tirma häller på att släppa ut en film
»Million-dollarmysteriet» och ett pris av 10,000 dollars är
utsatt för den bästa tydningen av detsamma,
vilken får innehålla högst hundra ord. Historien

skall sedan införas i 200 av unionens tidningar.

*



Nyligen startades en ny filmtidning för
biografintressena i Rumänien, Bulgarien, Serbien,
Grekland, Turkiet och Egypten. Hur det skall lyckas
att hålla fred i detta blad, om vilket så. många
motstridande nationer skola enas om, är inte lätt
att säga — också minst vid tanken på splittringen
fackfolket emellan bara i vårt lilla land. Det feta
Nillandet Egypten är förresten ett Eldorado för
filmen. En fransman anlade år 1904 den första
biografen. Fyra år senare startade en
chokladfabrik en biograf med 3,000 platser i Alexandria
och nyligen ha två cigarettfabriker öppnat två
etablissemang. Det är ju egendomliga
förhållanden dessa, att stora affärer öppna biografer för
att befrämja avsättningen av sina varor. Men
likväl är entrén inte speciellt låg i dessa biografer.
Där betalas både 10 och 15 francs för de bästa
platserna.

*



Talande siffror! Philadelphia har i förhållande
till sitt innevånareantal största antalet biografer
i Förenta staterna, nämligen 236. Newyork med
tre gånger så många invånare har »bara» 250
biografer. Årligen besöka 250 millioner människor
ensamt biograferna i förstnämda stad och erlägga
nära 12 mill. kr. i inträdesavgifter.

I Paris ha biograferna under 1913 tagit in
8,655,000 francs mot »endast» 6,841,000 francs året
förut. Och ändå är Paris alltjämt teatrarnes,
varie-téernas och danssalongernas paradis.

Den celebra primadonnan Tetrazzini förhindrade
häromdagen genom sin stämmas makt och ■ sin
sinnesnärvaro en hotande katastrof i staden
Canton i Ohio.

Sångerskan besökte en biograf. Under
föreställningen fattade ett draperi vid en av utgångarna
eld, och en fruktansvärd panik syntes utbryta i
den fyllda salongen. Under höga skrik rusade
folk mot dörrarna. Förgäves sökte sångerskan
lugna massan. Då störtade hon upp på scenen
och började sjunga. Sången hejdade publiken,
man fick klart för sig att faran var över och
paniken lade sig. »I första ögonblicket var jag själv
mycket förskräckt», förklarade den behjärtade
divan efteråt, »men när jag såg att’ det endast
brann i draperierna, vilket snart kunde släckas,
föll det mig in att möjligen kunna lugna folket

med min sång. Och detta lyckades mig också.»

*



En bekant cirkusartist William Kirby blev
nyligen vid filmning i Universal City i Californien
söndersliten av en medspelande lejoninna. Han

dog inom ett par timmar av sina sär.

#

Den amerikanske teaterkungen Charles
Froli-mann har nu också blivit filmfabrikant, i det
han gjort upp kontrakt med »Famous PlayerCo.»
att hans artister, vilka utgöra Förenta staternas
främsta skådespelarkrafter, skola filma hos det
nämda bolaget. Dettas ledare är teaterkungens
bror, Daniel. Eli jätteatelier skall för företaget
uppföras i Brooklyn.

Ett utmärkt läkemedel.

I närheten av ett indianläger i Arizona
planerades ett järnvägsbygge och för detta
ändamål hade en hel del baracker blivit
uppförda och en liten stad var stadd i
uppväxt mitt i vildmarken. En dag infann sig
en indianhövding vid huvudkvarteret, åtföljd
av en ung flicka, som led av en svår hicka.
Medicinmännen hade inte kunnat böta henne.
Hon kunde inte sova och nu undrade hon
om inte den vite doktorn skulle kunna
återställa hennes hälsa.

Läkaren hittade på alla upptänkliga
medel utan resultat, då plötsligt en av de unga
ingenjörerna, som var närvarande, föreslog
att man skulle skrämma henne. Det
brukade ofta ha åsyftad verkan. En av
ingenjörerna gick då bort och ställde sig
bakom flickan samt avfyrade sex revolverskott
mot golvet.

Den unga flickan rörde inte en muskel
och vände sig-leende mot ingenjören.

— Är hon döv? frågade doktorn hövdingen ?

Men indianen skakade på huvudet, Man

försökte då alla möjliga sätt att skrämma
flickan, men det hjälpte inte. Doktorn var
förtvivlad och när han uppgett allt hopp
om att kunna bringa någon bot, sade en
av ingenjörerna skämtsamt.

— Varför kysser ni henne inte.

Doktorn nekade, men han tyckte ändå att

man kunde göra ett försök. Länge och väl
diskuterades vem som skulle bli den
lycklige och sedan man dragit lott, föll valet
på en ung, ståtlig ingenjör. Han gick fram
till flickan, slog armarna, om henne och gav
henne en kyss.

Hickan upphörde omedelbart.

Hövdingen tackade de vita männen och
tog flickan med sig. Men efter en timma
hördes en knackning på dörren och
indianflickan steg över tröskeln. Hon hickade
värre än någonsin. Hon gick rätt fram till
den unge, vackre ingenjören och sade:

— Gör mig nu frisk igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free