Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det stora kriget är för dem, det närmast
berör, allförstöraren, för oss neutrala allstöraren.
Vem av oss griper det ej med sin fruktansvärda
makt in i hjärteröttema, då det fyller vår fantasi
med de hemska bilder, som vi i vår långa
undangömda fred börjat räkna som historien och
äventyret tillhörande, icke det närvarande. Och
nu, då det kom som dagsens verklighet och i
hotande närhet, vilka blickar har det ej i förstone
fascinerat, vilka händer icke bundit ? Icke minst
deras, som på det ena eller andra sättet fått sitt
arbete förknippat med den levande bilden.
Det är icke vår mening att här skriva den
artikel, som skall komma en annan gång, om
kriget och dess hämmande inflytande på
biografväsendet och särskilt det svenska filmfacket.
I betraktande av filmens internationalitet är det
lätt att förstå, att krigets inflytande har varit
djupgående nog, blodigt slitande så många band,
icke minst affärsbanden. Även det neutrala
Sverige har smärtsam känning av sådant; om än
icke i form av slitningar, så dock störningar.
I början är det alltid värst. Vårt folk hade icke
ro till tidsfördriv. Och icke få av våra
biografägare tovade 1 häpen fruktan på det oerhörda
— det möjliga kriget — att öppna sina
bildteatrar. Den fruktan har lyckligtvis upphört och
lämnat rum för ett behjärtat «giv akt«. Även
i de krigförande länderna spela i de städer,
som icke direkt stå i krigsbrand förstås,
filmteatrarna. Och rätt så. Ty allmänheten
behöver nu mer än någonsin denna avledning från
den fixa idén — kriget. Det känner publiken
också, och redan eller rätt snart skall kriget ej
vålla större avbräck 1 biografbesöken. Bion
är ett billigt nöje och bör kunna reda sig också
i dyra tider. Den behövs ju, och även med
försvårad filmtillförsel skola de svenska
biograferna förstå att fylla sin mission.
För övrigt går ju även i bion kriget igen;
den konsten griper ju alltid, där den det kan,
aktualiteten. Krigsjournalerna behärska
programmen. Men lyckligtvis är det krigets
uppbyggande och oblodiga faktorer, som där
företrädesvis göra eller rättare få göra sig gällande.
Det är uppbrottets fosterländska hänförelse eller
en avslutad krigshändelses gravstilla ro, som vi
i dessa bilder merendels ss skugga sig på duken,
och här mitt i neutraliteten i en mångsidig
opartiskhet, som liksom fallet är med våra
tidningsunderrättelser, ger oss en synvidd, större än den
de krigförande ha att berömma sig av. Men ut
i själva stridsvimlet, 1 den blodiga slaktningen,
föra oss nog inga autentiska filmer. För en
sådan sensation sättas till allas båtnad två goda
p’n. Respektive härledningars, som lika litet
släppa kamerajägaren som krigskorrespondenten
fram i stridslinjen, och så censur, antagligen 1
Kriget.
REDAKTÖR OGH ANSVARIG UTGIVARE: ERIK BROGREN
Avtryck av Biografens artiklar utan angivande av källan förbjudes.
Redaktion och Kontor:
3 Holländaregatan 3
STOCKHOLM
ANDRA ÅRG. N:r 21
19 OKTOBER 1914
Tlt /Allm. 13 94
Telefoner . ^ .
I Riks. 11 94
Telegramadress: BIO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
