Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFEN
325:
ningslycka är också deri andliga friborenhetens
och fullmänsklighetens. Och hur mycket den
kroppsliga och den andliga självbehärskningen
sammanhänger med varandra — det tror jag den
normala allmänheten ännu inte på långt när fått
klart för sig. En ungdomsrörelse sådan som
scoutrörelsen, som går ut på sådant, blir därför
redan i och för sig något av andlig väckelse för
vårt folk, den danar en kärntrupp, avsedd att
genomsyra folket med kraft mot dess fiender,
inåt som utåt. Hur väl fatta vi inte, att
scoutrörelsen är förbjuden i Finland och Ryssland —
den är ju som gjord att skapa en ungdom med
hälsa, initiativkraft och självbehärskning, och
detta är ju den största motståndskraft mot ett
samhälle av förtryck.
En sådan ungdom är det jag nu ser på
väg att komma, detta icke bara en manlig utan
också en kvinnlig ungdom. Ty det nya, friska
kvinnoidealet, varmed flickscoutrörelsen redan
börjat genomsyra hemmen och som flickscouterna
från i dag ska lämna i arv åt sina egna flickor
en gång, det är i själva verket inte något nytt,
det är det gamla germanska kvinnoidealet,
sådant vi först hitta det i Eddan och de
isländska sagorna, sedan hos Birgitta och bland
Sturesläktens kvinnor, sedan bland 1600-talets
myndiga herrgårdsfruar och slutligen hos Fredrika
Bremer. Hon hade ännu vid 60 år något av
scoutlynne över sig till kropp och själ. Hon,
som aldrig suttit till häst i hela sitt liv, tvekade
inte att företaga den två dar långa ritten mellan
Jaffa och Jerusalem eller att i södra Schweiz
utan förare gå över en glaciär, som även med
förare ansågs farlig.
Så skall en svensk vara, inte bara en svensk
man, utan också en svensk kvinna. Och så skall
det ena släktledet meddela åt det andra dess
bästa arv : viljan att leva. Utan väl må vi bedja
med Dexippos : «Zevs, giv släktet gosselynne,
hoppfull håg och fantasi, då är träldomsoket
fallet, då är världen skön och friu.
Futuristiska
biografintryck.
Förklaring till bilden på första sidan.
Redaktören har bett mig förklara min
futuristiska teckning. Han tror nämligen ej att
någon människa förstår den. Förstå den!
Nej, jag hoppas verkligen det. Just delta är
nämligen själen och det nya i den nya konsten,
att den inte ska förstås. Jag går för övrigt så
långt i modernt tänkande, att jag tror detta
vara en egenskap, som är gemensam för så
gott som øllling i detla jordeliv. För att
nämna de stora filosofernas tankesveltande volymer
t. ex. vad vore det väl för roligt att läsa Nietzsche
om man, iörstod vad karln menade? Eller vad
vore det för njutning alt sitta en hcl kväll och
riskera att spräcka örhinnorna för att höra
en Wagneropera, om inte till det hela kom,
att man inle förstår ett dyft mer än vad man
ser; nämligen, att den stackars kapellmästarn
gnor som en besatt av en ond ande; fiolisterna
trassla bort fingrarna under fruktlösa försök
att hinna med, filar och svettas; basfioler och
bastubor böla och tjuta och svetlas, hela kapellet
svettas och gnor och den arma primadonnan
på scenen skriker om kärlek så att hon blir
blå i sitt målade änglaansikte. Vad vore det,
frågar jag, för nöja att gå på ett dylikt
spektakel, om man, förtrod vad som menades med
det hela? Jag tror rent ut sagt, att det inte
vore bra, att det vore skadligt.
Men redaktören är envis och oförslående och
jag måste förklara. Benämningen på milt
konstverk är oriktigt. Det skulle Istället kallas »rosen
i blått». Namnet bör nämligen ej ha något som
helst beröringspunkt med framställningen eller
det intryck det gör på åskådaren. Skulle
åskådaren få döpa futuristiska konstverk, riskerade man
alt namnen skulle bli tämligen lika och banalt
vanliga och innehållslösa. Man skulle använda
det nu så sorgügl populära ordet »idiotism». —
Atl förklara andemeningen i milt verk är den
lätlaste sak i världen. — Det har ingen
andemening. — Teckningen framställer
nämligen i symbolistisk sliliserad form de
sinnesintryck jag erfarit vid mina besök på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
