Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
BIOGRAFEN
när det gäller att konstatera kulans verkningar på
människokroppen. Om man noga undersökt
dessa, kan man behandla de sårade på ett mera
rationellt sätt. Lärorika äro t. ex. de försök
man gjort med ben. Det har nämligen visat sig,
att splittringen av benet försiggår först sedan
själva projektilen passerat det och alltså
förorsakas av den av kulan framkallade luftvirveln.
Genom skjutförsök mot fuktig lera har man
försökt att även komma verkningarna på muskler
och kött så nära som möjligt.
Av desas få antydningar bör man kunna bilda
sig en föreställning om fotografiens och
kinema-tografiens betydelse för krigsvetenskapen, slutar
författaren.
Cirkulerande nordisk
censurkonferens.
Ett initiativ från Sverige.
1 juli detta år ingick statens censurbyrås
föreståndare. Gustaf Berg, till Kgl.
Civildepartementet med begäran om reseanslag för en av
censurens medlemmar till systerinstitutionerna
i Kristiania och Köpenhamn. Resan gällde i
främsta rummet studiet av de
bedömningsmetoder av filmer, som i de båda andra nordiska
huvudstäderna tillämpades jämte annat
censurverksamheten berörande. Tilläggas kan att ett
sådant svenskt besök hos Statens Filmcensur i
Köpenhamn och Statens Filmkontrol i Kristiania
tillika kunde anses som en återvisit, ty båda
dessa institutioner ha inrättats väsentligen efter
förstudier vid, ja efter mönster av
Stockholms-byrån. Uppslaget till färden syftade väl för
övrigt i grunden längre än till ett engångsbesök.
Vid början av varje filmsäsong kunde liknande
besök alternerande avläggas i de nordiska
huvudstäderna av någon av respektive länders
film-granskningsmän, och en lycklig början vore så
gjord till en cirkulerande nordisk filmkonferens
av stor nytta för facket, då ett sådant årligt
samråd i hög grad skulle främja enhetligheten
i filmcensuren i de tre länderna, som på
filmmarknaden ha så många analoga och
gemensamma intressen. Denna härifrån utgående
konferenstanke mottogs med varmt bifall i bägge
systerbyråerna, och det svenska besöket vart
beramat till i augusti.
Så kom kriget och resan måste uppskjutas.
Men gömt är icke glömt och konferenstanken
tas nog upp, så snart lugnare förhållanden
inträtt.
Ett modernt biografbygge
i Briissel.
I Brüssel har nu byggts en ny biograf, ett
stort teaterbygge, där ingeniör O. von
Sta-pelmohr — en landsman således — varit
konstruktören. Lyckligtvis tillhör ju icke
den belgiska huvudstaden antalet av det
olyckliga landets bombarderade städer, och
man kan väl därför antaga att den nya
teatern nu står hel och färdig, väntande att
uppfylla sin bestämmelse. Ty att den
redan öppnat i en tid för belgarna som denna
kan väl ej antagas. Så hugade äro väl ej
belgarna att se tyska krigsjournaler.
Om den nva kinematog^afteatern
förmä-les i tidskriften "Ingenjören"
nedanstående, som vi återgiva med uteslutande av
byggnadstekniska detaljer:
De ständigt växande fordringarna på ett
omvägande program och på salongens elegans och
bekvämlighet samt icke minst den skarpa
konkurrensen har på sista tiden fört
biografbyggandet in på nya banor. Staden Bryssel torde i
detta avseende kunna anses såsom en
föregångsstad, ty den äger över 300 etablissement, vilket
ungefär motsvarar ett på 3,000 invånare. Ett
stort antal av dessa kunna vad storlek och
elegans beträffar mäta sig med en modem teater
och rymma ända upp till 4,000 åskådare. Så
ock det nya biografetablissement invid Boulevard
Ansbach i Bryssel, som här kommer att
beskrivas.
Med en salong fullt jämnställd med någon av
Europas största teatrar vad angår utrymme och
smakfull inredning, bjudes besökaren dessutom
på icke mindre än 6 olika kaféer, från den
gemytliga bierkneipen tül den amerikanska baren,
ska kaféet. Även det i Bryssel vanliga
«bras-serietu och dettas mera aristokratiska syster, det
från den parisiska vinterträdgården till det
moriskflamländska kaféet från Hansatiden äro
representerade. Vad stilen beträffar är den som
nämnt varierande, men i allmänhet är den
moderna tyska smakriktningen genomgående :
lyckliga färgkombinationer, matta toner och ej för
mycket guld. Utgångarna äro breda och lätt
tillgängliga och publiken ledes till desamma
genom olika passager och hallar, avstängda
under föreställningarna. Sålunda tömmes
parketten genon fyra utgångar till 3 gator, första raden
genom 3 och andra raden genom 2, alla skilda
frän varandra. Byggnadsstomme och inredning
äro i största utsträckning brandfritt utförda i
armerad betong, tegel, puts och stuck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
