Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
BIOGRAFEN
— Den första känslan när torpeden träffade
fartyget var att det skakade i sina grundvalar.
Ett ögonblick senare kände jag att vi voro på
väg att sjunka. Mina kamrater och jag kastade
brådskande av oss vara klädespersedlar och
väntade på slutet. Inga båtar funnos till hands och
jag beslöt mig för att simma för livet och göra
•ett försök att undkomma den oerhörda sugvirvel,
som måste uppstå när fartyget sjönk och som
skulle dra många ned i djupet. Men jag hade
inte simmat många meter förrän en kolossal våg
slungade mig tillbaka till fartyget. Detta var på
väg att sjunka och det starka lufttrycket pressade
fram en vattenmassa, som väl kunde mäta tjugu
fot i höjd. Denna våg sopade mig med sig som
ett nötskal och det var min räddning, ty några
ögonblick senare sjönk fartyget och i den
sugvirvel som uppstod omkommo de flesta av
besättningen. Medan jag simmade omkring i vattnet
såg jag «Cressy« närma sig och vi uppgåvo ett
jublande hurrarop. Men även «Cressy« skulle
få dela Hogues öde och då trodde vi allt hopp
vara ute. Men innan våra krafter voro alldeles
slut, anlände våra egna torpedjagare och som
genom ett under blevo vi räddade. Jag hade
då simmat omkring i två och en halv timma, men
något men har jag inte lidit. Nu har jag haft
tjänstledighet och jag har spelat in en ny roll i
((Löjtnant Rose-serien«.
Londonpubliken får alltså återse sin gunstling
efter att ha varit så nära att mista honom för
alltid. Och när hans bild framträder på duken,
kommer nog mer än en att erinra sig de
ögonblick, då han i Nordsjöns breda vågor kämpade
för sitt liv.
Då Ni
köper en
25-öres-bok
se till att Ni
erhåller av - -
B. WAHLSTRÖMS!
Biografens utbredning.
Med 60,000 biografer eller kinoteatrar är man nu
välsignad över hela världen. Långford Reed
upp-gfver denna siffra i en uppsetts i Daily Mail om
filmindustriens utveckling. Endast i England
uppgår antalet människor, som under en vecka söka
förströelse på biografen, till åtta millioner och för
att tillfredsställa denna väldiga publiks önskningar
sysselsätter biografväsendet i England en armé av
120,000 personer, som vecka efter vecka uppbära 4x/2
mill. kronor i löner. Ännu för 6 år sedan uppgxk
denna personal icke till 1,000 och dess budget
uppnådde knappt 36,000 kr. Dock kan biografens
uppsving i Europa icke jämföras med den utveckling,
filmteatrarna tagit i Förenta Staterna, där dagligen
sex millioner människor besöka dessa »teatrar» och
städer på 300,OüO invånare i genomsnitt ha över 70
biografer. Till och med den fjärran Östern, ja, även
det Heliga landet ha erövrats av f.lmskådespelet, och
liksom i alla städer i Kina och Japan finner man nu
även i Jerusalem de oundvikliga filmteatrarna.
De stora utstyrselstyckena ha som bekant drivit
framställningskostnaderna våldsamt i höjden. För
«De tre musketörerna» använde ett filmbolag nära
360,000 kr. «Slaget vid Gettysburg» och «Antonius
och Cleopatra» slukade nära 300,000 kr., »Pompeji
sista dagar» och »Miraklet», hvartdera 270,000 kr.,
och t. o. m. Hamlets filmupptagande gick till över
180,000 kr. Vid upptagandet av den engelska filmen
»60 år drottning», som kostade bortåt V4 million,
betalade man konstnärerna nära 135,000 kr. i gage och
gav ut 22,500 kr. för peruker och kostymer för de
förnämsta uppträdande. Filmpriset har därigenom
naturligtvis också drivits i höjden. För omkring tre
år sedan kunde man på öppen marknad köpa filmer
för omkring 1 kr. pr meter. Nu har den offentliga
auktionen trädt i förgrunden; rätten till stora filmer
slås för de enskilda länderna bort till den
mestbjudande. Uppföranderätten till »Antonius och
Cleopatra» inbragte t. ex. för tre år över 150,000 kr.,
medan »Quo vadis» och »Les Misérables» inbragte
filmfabrikerna nära två millioner. Medan Förenta
Staterna i framställningen av filmer tagit ledningen
har det lyckats engelsmännen centralisera
distributionen av filmer och försäljningen av rättigheter, så
att nu nära 80 procent av världsproduktionen av
filmer säljas i England. Endast under de första 8
månaderna av förra året bildades icke mindre än
349 nya bolag med ett samman’agt kapital av
omkring 35 millioner kronor. Motsvarande siffror 1912
voro 236 bolag med över 18 mill. kr. För filmidéer,
som man för fem år sedan köpte för 10, ja, för 5
mark, betalar man nu i genomsnitt 40 till 200
kronor, naturligtvis med undantag av »författarefilmer»,
ty dessa betalas efter namnets ryktbarhet och värde.
En amerikansk författare erhöll härom dagen 2.000
dollars för en filmidé, och ett italienskt bolag har
utlyst en pristävlan, varvid 180,000 kr. utlovts för
det bästa filminfallet, som inlämnas före den 1 april.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
