- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
371

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

371:

sitt förgråtna ansikte. Gamla mamma
hade flytt dit, där intet hopp mera gäckas."

"Men hon har systrar kvar", tillägger
författaren, "tåliga, lidande, förtröstande
systrar, förbarmande åt dem, I unga!"

Det är ju ofta så, att de unga i sin glada
yra lätt glömma bort gamla mamma. De
tycka också, att hon har så föråldrade
åsikter och sträcker sin omtanke oftast alldeles
för långt. Vill någon erinra dem om
morsans goda råd och förmaningar, kan man
få se dem överlägset höja axlar och utropa:
"Ja, si morsan ja." Nej, glömmen aldrig
morsan, hon förtjänar att tagas vara på,
isynnerhet om bon är fattig och ensam.

Jag kände i min ungdom några
komministeränkor, vilka voro så fattiga, att de
under vintern gingo till sängs vid mörkrets
inbrott för att spara lyse.

Gubbarna reda sig i allmänhet bättre.
Därpå har jag ett lustigt exempel.

En gång på våren besökte jag en ung
man, vilken fått övertaga sin fars affärer.
Han hade goda inkomster och höll på med
att inreda en ståtlig villa åt sig. Efter att
ha visat mig alla de prydliga rummen med
deras komfortabla anordningar, förde han
mig till en liten obetydlig kammare med
ett fönster åt bakgården, en förvaringsplats
för tomkärl och bråte.

"Här har jag tänkt mig", sade han med
en förnöjsam min, "att pappa skulle bo."
Men han hade nog gjort upp räkningen
utan värden, ty gamla pappa flyttade aldrig
in i detta trånga, dystra bo, utan föredrog
att kort tid därefter förlova sig och gifta
sig med en ung, vacker flicka.

På detta sätt förlorade den tanklöse
sonen en stor del av det kommande arvet
efter fadern.

Det är att märka, att de flesta änkor
under deras mäns livstid haft lyckliga och
någon gång välburgna hem, men de
egoistiska männen, de otäcka karlarna, vilka trott
sig nästan odödliga, leva livet blott för
dagen och bekymra sig föga om sina änkors
öde. Eör mången äkta man har det icke
heller alltid varit så lätt att lägga utav en
slant av den knappa lönen i de alltmer dyra
tiderna.

Visserligen kan man säga, att våra än-

och ren andedräkt

erhålles om man använder
L>äk.erol-tabletten, som smakar goti och genast
giver lindring för förkylning i hals- och
luftrör. Säljes å Apoteken och hos de
flesta handlande à 30 öre pr ask.

kor äro lyckliga i jämförelse med de gamla
hinduernas, vilka vid mannens frånfälle
ansågos skyldiga att låta levande bränna sig
eller rista upp magen. Det är dock
upprörande, huru lättvindigt man tröstar sig över
en fattig änkas blivande öde.

Om hon har bott i huvudstaden, varit van
vid att se liv och rörelse och där knutit
vänskapens band, tröstar man sig lätt därmed,
att en kvinna, som behöver så litet, kan
flytta till en småstad, där allt är så billigt,
och där hon kan leva, tycker man, på kaffe
och skvaller.

Det är nog oftast orätt att tänka så, ty
man tager icke i betraktande, att hon,
jämte sorgen över förlusten av en älskad make,
på det sättet måste förena det ödsliga livet
bland främmande människor, förlora alla
sina vänner och bekanta och nästan helt och
hållet komma i förändrade förhållanden.

Arisserligen gör man i våra dagar, vad
man man, för att förbättra den åldriga
morsans levnadsförhållanden, men varken
statens eller stadens medel räcka till. Dessa
medel tagas ju så mycket i anspråk, icke
minst för den nationella fåfängans
tillfredsställande m. m. Därför måste männen
själva spara, ehuru den knappa lönen ofta
icke räcker till.

Även ordensbröderna, som säga sig verka
ocli arbeta för behövande änkors och barns
understöd, hava nog också andra behov att
fylla. De hava att underhålla sina
ordenslokaler eller bvgga nya, anställa
festmiddagar och nachspiel, vilka draga männen från
hemmet och låta den hulda makan tåligt i
sin ensamhet bida mannens hemkomst.
Det kan synas, som om han glömt bort hen-



tar 1.65
)

Slickade IMuSSfcfddere

tro i Mjuk "helylle hvi!
" 2. Sheüand imit. hvit ö kulört
„ 3 —„— _„_ _„_ „ rned kul.Krage

-Brunkebergstorg 5 Stockholm

rr?2

,2.90 Ils 3,

3.90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free