Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■.limpan
sedan 50 år vår populäraste brödsort.
Dryg, god, billig. Fås överallt.
biografen
Två åskdikter.
På klarblå himmel stiger molnet svart
i solens sken med snövitt ljusa kanter,
det går mot vinden, vältras så en kvart
och staplar upp mot zenit sina branter.
En stund ännu och rymden blir så kvav
som middagssömnen under ulligt täcke,
i halvkvävd strupe domnar bönen av,
en jords till molnet: all min törst du släcke!
Ja, timmen nalkas, nu är stunden när,
då allt skall väckas ur sin slöa domning,
då regn och åska slå och blixten skär,
och sommarn tvagen står i ny fullkomning.
2. Regnbågen.
Regnet har fallit och åskmolnen lätta,
bliva till skyar på himmel ens blå,
sedan de slutat att svalkande tvätta
bort från all grönskan det dammiga grå.
Åter det skiner en sol, som var skymd,
regnbågen grannt över skyarna spännes,
andningen lätt och berusande kännes,
renad av syre i klarnande rymd.
Också mitt liv hörde åskslagen braka,
skurarna slå ur ett kvävande kvalm;
ack, ge mig solen, solen tillbaka,
utan att bränna min gröda till halm!
Lär mig blott tåligt att vänta och tro
— nu är jag halvkvävd, tunqsint och
bitter —
spänn genom torkande tårarnas glitter
himmelska löftenas skimrande bro!
Elegius.
1. Molnet.
Teckning för »Bio» av Gabr. Burmeister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
