- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
388

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A F E N

14 första pris.
Fabriken grundad 1885.

Orgel- &
PianoÄ

Begär vår nya ill.
katalog (erhålles gratis och
franko), vari Ni erhåller
kännedom om våra nya,
av fackmän vitsordade
uppfinningar i branschen.

5 års garanti.

Piano-

Aktieb, A. G. Rålins 225!; aS

Filial I Stockholm: Kungsgatan 53.

Hennes bekännelse.

De skulle gifta sig följande dag och sutto
nu och pratade tillsammans i skymningen.

-— Gunnar, tycker du inte att vi nu i dag
böra tillstå för varandra alla de missgärningar vi
ha hegått ?

— Vänta, Marta, vad ha vi att bekänna ?

— Jag har något.

— M en tala då inte i en så olycksbådande
ton ! Jag kommer att inbilla mig alla möjliga
förfärliga ting.

-—’ Det är också någonting förfärligt! Litet
orolig såg han på henne. Han tyckte att
hennes värme föreföll misstänkt. Det var svårt
att se om hon var allvarsam eller om hon blott
skämtade med honom.

— Du kan ju berätta det sedan vi blivit
gifta.

— Nej, Gunnar, det går inte an. Det skulle
inte vara riktigt. Jag skulle alltid se — ett
föremål mellan oss.

— Men kära barnet mitt, du kommer mig
att känna kalla rysningar efter ryggen.

— Tänd en cigarr och hör på mig. Jag
är glad att det är så lämpligt mörkt att du inte
kan se hur röd jag blir.

Han sände henne en så lång och så
granskande blick som tiden och mörkret tilläto.

Det var intet tvivel att icke hennes stämma
skälvde, då hon nu fortsatte :

— På senaste tiden har jag ofta önskat att
jag kunde stryka ut en sida — en mycket mörk
sida — ur mitt livs historia.

— Men om jag nu ännu en gång försäkrar
dig att jag inte önskar höra detta fruktansvärda
som du häntyder på ?

— Du måste höra. Jag har dock så
mycken ambition att jag inte vill låta dig gifta dig
med mig innan du känner det fruktansvärda som
hänt mig. Gunnar, jag har bedragit dig. Du
var icke den förste.

— Marta !

— Avbryt mig inte, käre. Du får åtminstone
icke döma mig ohörd. Det som jag förebrår
mig mest är att jag icke har tagit mod till mig
och uppenbarat den förfärliga hemligheten
förut. Tusen gånger när du varit så kärleksfull
och god mot mig har jag haft bekännelsen
ytterst på tungan, men varje gång har jag behållit
den för mig själv av fruktan för att förlora dig.

— Men Marta, du, detta är förfärligt!
Förstår du inte hur du pinar mig ?

Han tryckte hennes händer så att det gjorde
riktigt ont.

— Hör nu på mig, Gunnar! För tre år
sedan gjorde jag någonting mycket dumt innan
jag kände dig. Jag lät skriva in mig vid en
äktenskapsbyrå och koresponderade med en man
i avsikt att ingå äktenskap.

— Min syster Eva hjälpte mig med råd och
dåd, ty hon var upplagd för alla slags
skälmstycken. Byrån sände mig en kort beskrivning
på ett halvt dussin herrar — det var naturligtvis
verkligt bildade herrar — som voro på utkik
efter en hustru. Jag valde en av dem, och vi
korresponderade genom byråns förmedling med
varandra.

— Det var otroligt dumt gjort av dig !

— Det var mer än dumt! Det begrep jag
sedan, då jag började hålla av dig. Nej, kom
inte hit till mig — inte förrän jag är färdig
med min berättelse. I tre månader växlade vi
två brev i veckan.

— Anonymt ?

— Ja — jag antog namnet Margareta — mitt
eget namn litet förändrat. Vad kommer åt dig?

— Ingenting. Fortsätt!

— Jag kände honom blott under initialerna
H. A. Byrån ensam kände båda våra
adresser, så det var inte möjligt att identifiera
varandra.

— Du menade aldrig någonting allvarligt
med det, Marta ?

— Aldrig ! Det var det värsta av alltsam-

Farje förståndig husmoder

använder vid bakning PRESSJÄST från -— =

STOCKHOLMS ülRRH JÄSTFABRIK.

Dryg cch pålitlig. Partiförsäljning å de flesta platser i riket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free