- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
396

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-396

BIOGRAFEN

Kinematografväsendets
utveckling.

Zeitschrift für Socialwissenschaft
innehåller i sitt nummer 4 för i år en artikel om
kinematografväsendets utveckling, varav
följande utdrag möjligen kan intressera
våra läsare.

I England finnas 2,000 biografer, varav i
London 400. Teatrarna besökas av 6
miljoner människor i veckan och sysselsätta
125,000 personer. Lönerna till personalen
uppgå till 5 miljoner mark i veckan eller
ungefär 250 mill. mark pr år.

I Belgien med 8 miljoner invånare
finnas 635 biografer varav i Brüssef med
718,000 invånare 115 biografer.

I Paris med 3 miljoner invånare finnas
200 biografer och i New-York med 5
miljoner invånare 470 biografer. Berlincentrum
har 200 biografer och Gross-Berliu 400.

I 17 tyska städer med ett sammanlagt
invånareantal av 6 miljoner människor finnas
524 biografer, alltså en biograf på 8,500
invånare. Huru snabbt utvecklingen gått kan
man finna därav att år 1900 funnos i de 33
största tyska städerna summa 2 biografer,
år 1910 funnos 480. I bela Tyskland finnas
nu 2,900 biografer, som dagligen besökas av
1,392,000 personer, d. v. s. 480 besökare pr
dag och biograf. De 2,900 biograferna
sysselsätta 26,000 personer. Biljettprisen
variera mellan 15 pfennige och 2 mark 10
pfennige.

I vissa tyska städer är biografbesök
un-deikastat skatt, varigenom kommunerna
tillföras betydande inkomster. Så uppgick
år 1912 skatten i Ivöln till 303,000 mark, i
Düsseldorf till 176,000 mark, i Essen till
113,000 mark, i Krefeld till 50,000 mark
o. s. v.

Det i den internationella filmsindustrien
nedlagda kapitalet uppskattas till ungefär 2
miljarder mark, varav 260 miljoner mark i
England. T filmsfabriker anses vara
nedlagt 250 miljoner mark. Totalkostnaden för
framställning av en film som kan hänföras
till rubriken "slagnummer" uppskattas till
25,000 à 250,000 mark. Av en film tages i
regel högst 100 kopior, endast i sällsynta
undantagsfall har siffran 300 uppnåtts.
Kopian har ett rent materialvärde av cirka 50
pf. per meter, men betingar naturligen ett
betydligt högre pris, då kostnaden för
filmens framställning måste fördelas på
kopiorna. En kopia är fullständigt utsliten
efter cirka 25 veckors användning, varefter
intet annat återstår än att offra den åt el-

den. Om man enligt den tyska statistiken
räknar med 480 besökare per dag och
bio-gaf, så kan alltså en kopia visas för 84,000
personer, och under antagande att 65 kopior
blivit försålda finner man att bilden visats
för 572 miljon människor. Vissa
internationella slagnummer hava dock på grund av
stor avsättning och särskilt stor
dragningskraft på publiken haft bortåt 13 miljoner
åskådare.

I Nordamerikas förenta stater behärskas
70 à 80 proc. av filmsproduktionen av
films-trusten, vilken producerar ungefär 50
miljoner meter film per år och har 35
uthyrningsbyråer, som nästan fullständigt
utträngt de förutvarande filmsagenterna.
Insides avgifterna i Förenta staternas
biografer uppskattas till cirka 800 miljoner mark
per år. Mer och mer vinner den seden
insteg, att biljettprisen höjas på première-
dagarne.

I. H.

Den känsliga celluloidfilmen.

Eå saker få hanteras med större
försiktighet än de kinematografiska filmerna.
Skador, som ögat knappast kan upptäcka, äro
dock tillräckliga att förläna filmen ett
dimmigt och suddigt utseende, när den rullas
upp pä den vita duken. Vad filmens
beståndsdelar beräffar så utgöras de av
cellulosa och kamfer. Vatten och fuktighet
kunna ofta utöva ett fördärvligt inflytande på
filmen och genom experiment har det
påvisats, att filmen, om den varit utsatt för
väta, avsätter en vit fällning, som naturligtvis
om den kommer framför kamerans ljus,
måste förläna bilden ett i hög grad suddigt
intryck. Då även fuktig väderlek kan
medföra en liknande försämring av filmen, bör
var och en, som har sådan till förvaring, se
till att den inneslutes i torra och lufttäta
lådor, varigenom den försäkras för alla
skadliga inflytelser från yttervärlden.

Kretsgången.

Dank: — Dricker du mellan målen?
Pank: — Nej. jag äter me,lan bägarna.

— Vilket gjorde du sisi?

— Drack.

— Låt oss då för all del gå och få oss en
smörgås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free