- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
397

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



BIOGRAFEN

397

Musikalisk andakt på

"Gyllene göken".

Biograf skall vara biograf.

Biografägaren Axel Nilsson i Stockholm
har hos regeringen anfört besvär över
överståthållareämbetets avslag å en av Nilsson
gjord ansökan om rättighet att få låta utföra
sång till naturbilder i biografteatern
"Gyllene Göken" vid Birgerjarlsgatan härstädes.

Polismästaren har, anmärker Nilsson,
avslagit ansökningen under yttrande att
biograf skall vara biograf, vilket föranleder herr
Nilsson att fråga: "Varför får då musik
utföras i biograflokal samtidigt med
förevisandet av bilderna?"

Då Nilsson gjorde sin ansökan, säger han,
om att till naturbilder, som i och för sig äro
synnerligen vackra men icke äga den rätta
dragnngskraften på en publik, som helst vill
se roliga, spännande eller rörande filmer, få
föredraga ett musiknummer, skedde detta i
den avsikten att fängsla hela publiken med
ett vackert och väl utfört sångnummer.

Detta lyckades, fortsätter Nilsson, i så
hög grad, att alla enstämmigt förklarade det
vara det vackraste de sett och hört på
biograf, ja, en del av den patriotiska och
lättrörda publiken anlitade till och med
näsdukarna. Under hela numrets utförande var
inträdet i salongen förbjudet, salongen låg
tyst som en grav för att efter numrets slut
genljuda av de starkaste applåder. Det
diskreta och fina i hela anordningen
uppskattades enligt Nilssons påstående på det
allra livligaste.

Det förvånar klaganden så mycket mer
att polismästaren avslagit ansökningen utan
vidare motiverning, som distriktets
poliskommissarie skänkt anordningen sitt fulla
gillande och bifall. Vidare erinrar
klaganden om att han i sin ansökan anfört, att
sångerskan hela tiden skulle vara osynlig för
publiken och icke framträda ens när
applåderna kallade henne, och ansökan avsåg icke
fosterländska eller nationalsånger, utan
endast korta och lämpliga romanser, vilka icke
innehölle några som helst agitationssyften
för eller emot kriget.

Slutligen anför klaganden, att i Paris,
London, Berlin och Petersburg
biografägarna ha rätt att till naturnummer föredraga
ett sångnummer, men ytterst sällan
förekommer uppträdande av s. k. komiker eller
musikclowner, vilket här florerar över allt.

Klaganden anser därför, att
polismästarens avslag tyder på allt annat än tillmötes-

gående, "för såvitt ansökningen blivit
tillräckligt prövad och uppfattad".

Denna hr Nilssons stämningsfulla
hemställan till myndigheterna är ju så oskyldig
att man på denna bevekande vädjan borde
vänta sig ett bifallande i högsta instans.
Men som förut i sådant sammanhang här
påpekats : en oskyldig början kan medföra
mindre oskuldsfulla konsekvenser. Och att
just ett bifall till hr Nilssons hemställan
skulle utgöra någon större garanti mot en
sådan sakernas för biografens framtid
menlig utveckling, torde regeringen ha lika svårt
att skönja som polismästaren.

Man börjar ju med en knappnål...

^Il-

Filmens magasinering.

I England har utkommit en del nya
förordningar rörande magasineringen av filmer
från vilka vi notera föl jande punkter:

1. Ingen obehörig äger rättighet att
skaffa sig tillträde till ett rum där filmer av
celluloid finnas förvarade.

2. Alla filmer måste förvaras i brandfria,
lådor, som bära etikett om vad de innehålla,
och få dessa lådor icke användas till andra
ändamål.

3. Mer än ett ton celluloid får icke
förvaras i ett och samma rum.

4. När en film undersökes, rengöres
eller packas om, skall detta försiggå i ett för
detta ändamål avsett rum, och detta rum
skall vara fritt från alla tändbara ämnen.
Någon eldstad får inte heller finnas där.

5. Makulerade och förbrukade filmer få
inte kastas på golvet, utan måste förvaras i
en särskild låda.

6. Brandsläckningsapparater måste alltid
finnas till hands, både i det rum där
filmerna förvaras och i det där de synas och
rengöras.

7. En tryckt kopia av de föreskrifter
som röra filmers magasinering, måste sättas
upp i varje rum på en iögonfallande plats,
så att det lätteligen kan läsas av alla som
i samma rum äro sysselsatta med arbete.

Som man av ovan ser är det en hel del för
herrar filmägare att lägga på minnet och
förordningarna äro undertecknade av mr
Mc Ivenna, den kände
parlamentsledamoten. även fungerande som statssekreterare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free