- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
402

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

BIOGRAFEN

Läxan.

Jin ung man knackade på Vishetens dörr.

— Jag är vansinnigt förälskad i en flicka
vid baletten, berättade han. Sådant hår!
Sådana ögon ! En sådan figur ! Finns där
ingen hjälp för mig?

— Jo visst, svarade Visheten, ett mycket
effektivt botemedel till ocli med. Ees till en
annan ort så att ni aldrig får tillfälle a-tt se
henne, ocli kom tillbaka till mig om ett år.

Den unge mannen vredgades.

— När allt kommer omkring begriper ni
ingenting, sade han. Och han slog igen
dörren mitt för Vishetens ansikte. Jag får
bege mig till Dårskapen, tänkte han, vars råd
jag hittills aldrig följt.

— Gift er genast med flickan, sade
Dårskapen och kom tillbaka om ett är.

Ett år förflöt och den unge mannen
knackade åter på Dårskapens dörr.

— Ni radde mig att gifta mig med
flickan, utbrast han harmset och nu har hon
rymt sedan hon förstört hela min
förmögenhet.

Dårskapen log.

— Men ni begärde ett botemedel, svarade
han, ocli nu är ni botad. Farväl. Jag tror
inte att jag kommer att återse er så snart.
Knacka pä nästa dörr.

Erfarenheten öppnade för honom.

— Jag medger att avgiften ställt sig
ganska dyrbar, sade hon, men liär lämnar jag er
avgångsbetyget från vår skola. Visheten
grundlade den. Dårskapen anskaffar eleverna
och jag examinerar dem. Farväl.

Medverkan:

Vilken roll har ni tänkt att jag skall ta? spörjer
unge Fånlund.

— Hjältinnans rike farbror — svarar
amatörsällskapets direktör efter något begrundande.

— Vad har han att göra, spörjer Fånlund
högeligen intresserad.

— Jo han avlider tio år innan första akten
börjar. Det är en mycket lätt roll.

Kunskapskälla.

Fru Lundström: — Känner du Bergqvists?

Fru Pettersson: —- Om jag känner dem? Vår
huså tjänade där i ett och ett halvt år, innan hon
kom till oss.

IBECå»

T VÄ LEW är bäst och angenämast
...k........... för huden. ...............

Kuggfrågan.

Kyrkoherde Mildén, som var beryktad för att ha
ett särskilt gott handlag med barn, for en dag och
inspekterade en i en avsides bygd av hans
församling belägen skola och höll därvid för de små ett
litet föredrag om Guds allestädesnärvaro.

— Se ni, små barn — yttrade han — det
betyder att Gud finnes överallt. Han är i himlen och
på jorden och i er och i mig. Nå, frågade han
efter att ha uttömt ämnet — är det nu någo.i som
vill fråga om något, så gör för all del det.

En pys på första bänken dristade sig till att räcka
upp handen. Kyrkoherden nickade uppmuntrande.

— Är Gud inne i stån? — frågade en försagd
liten stämma.

— Visst är han det — bedyrade kyrkoherden —
det är ju alldeles solklart.

— Är Gud i ladugården? — undrade en annan
diskant, och kyrkoherden bevisade omständligt, att
så måste vara fallet och att en allestädesnärvaro,
som inte omfattade ladugården, inte förtjänade sitt
namn.

— Det är riktigt roligt att höra era frågor, det
tyder på att ni är vakna och vetgiriga. Nå, är det
något mer?

En liten flicka reste sig från en av de bortre
bänkarna och sporde högtidligt:

— Är Gud i min ficka?

Kyrkoherden smålog överseende åt barnets enfald,
men ville inte undandra sig att besvara den
överraskande frågan.

— Ja då — förklarade han vänligt. — Gud är ju
överallt, i stån, som jag sa er, och i ladugården —
och på alla andra ställen. Ja min lilla vän, så
underligt det än kan låta, så är Gud verkligen i din
ficka

— Nej, se det var då fel — sade flickan med en
sorgsen suck — för jag har ingen ficka.

Så skall man behandla dem.

Snobben: — Erkänn nu, min fröken, skulle ni inte
önska att ni vore man.

Fröken Spets: — Jo visst, önskar inte ni det också.

Fa rj ® förståndig’ husmoder

använder vid bakning PRESSJÄST från

STOCKHOLMS NORRA JÄSTFABRSK.

Dryg cch pålitlig. Partiförsäljning å de flesta platser i riket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:24:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biografen/1914/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free