- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Andra årg. 1914 /
569

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIOGRAFEN

569

— Adjö, kära bror! — skrek majoren. —
Tack för den här tiden. Kära bror skulle nog
hålla styvare på getmjölken en annan gång, för
det var tusan, vad näsan skiner röd i den här
dagern. Adjö och lycklig resa!

Ett stycke fram på vägen körde de om de
båda rymlingarna. Fröken Ellen vinkade åt
drängen att hålla. Röd som en ros gick hon

fram och räckte Isidor Tranberg sin varma,
mjuka hand.

—• Vi ville bara tacka, för att magistern inte
förrådde vår hemlighet — viskade hon.

Men Isidor Tranbergs ansikte lystes upp av
ett vemodigt leende. — Mån I bli lyckliga,
barn — viskade han tillbaka och tryckte
faderligt deras händer, innan skrindan slängde vidare
med den ensamme gamle latinaren.

När lacket uppfanns.

Liksom så många andra uppfinnigar har man
även att söka brevlacketsi i ett sammanträffande
av flera tillfälliga omständigheter. Förr i
tiden förseglade man, som bekant, med vax. I
början av 1600-talet kommo emellertid oblater
(munlack) på modet; de blevo på den tiden
liksom nu framställda i många brokiga färger och
alla möjliga former.

På den tiden levde i Paris en köpman vid
namn Francois Rousseau, som handlade med
kemikalier. En decembernatt år 1625 utbröt
eldsvåda i den egendom, som han bebodde. Elden
spred sig så hastigt, att han och hans familj
först i sista ögonblicket lyckades rädda sig. Allt
vad han ägde och hade blev lågornas rov; efter
några timmars förlopp var det hela en rykande
ruinhög.

Den olycklige köpmannen ansåg sig
fullständigt ruinerad, ty på den tiden kände man ännu
icke till någon’ brandförsäkring. Följande dag
genomsökte han och hans två söner tomten för
att åtminstone rädda penningskrinet, vilket hade
haft sin plats under disken; under denna hade
också stått några behållare med cinober, ett
fat med schellack och ett med harts.

Efter att hava undanröjt några murrester och
förkolnade bjälkstycken, funno de den förstörda
disken och resterna av skrinet. Förrådet av
schellacken och hartsen, som även hade haft
sin plats där, tycktes hava råkat i stark brand;
tillika med cinobern hade det smällt
tillsammans till en stor röd klump, men då muren
sammanstörtade hade elden släckts. Guld- och
silvermynt från penningskrinet, hade fallit ned
på den röda massan och sutto fast i den.

Stickade

Kappor och Koftor

av

Silke, Silkesimitation, Ylle.

Rousseau och hans söner började att bryta
lös penningarna, då den yngste sonen plötsligt
utropade. uNej se, far, vilken vacker bild av
kungen, som är avtryckt här i den röda klumpen.

Rousseau såg genast, att det var ett ovanligt
klart och vackert avstryck; han var en fyndig
man, med klart förstånd och fick därför snart
klart för sig, att slumpen här hde spelt honom
en betydelsefull uppfinning i händerna.

Den röda massan ägnade sig genom alla sina
egenskaper ypperligt till ett försegla med; dk
han på förhand visste varav den bestod, började
han i ett förhyrt hus experimentera med den
för att utforska det rätta förhållandet mellan
de olika delerna. Då han hade funnit detta,
fabricerade han med sina söners hjälp en stor
mängd lackstänger, vilka han stöpte i därtill
förfärdigade metallformar.

Nu gällde det endast att få den nya artikeln
in i marknaden; oblaterna måste ju utträngas,
men det oberäkneliga modet kunde här, som så
ofta förut göra ett fult streck i räkningen. Men
även här fick Rosseau hjärp av en lycklig eller
rättare olycklig tillfällighet. Just vid denna tid
blev nämligen hertiginnan’ av Longueville häftigt
sjuk. Läkaren påvisade, att sjukdomen berodde
av en förgiftning genom användning av gröna
oblater, som hertiginnan hade fuktat med
läpparna. Härigenom kommo oblaterna i
misskredit hos damerna, och när Rosseau just då förde
sina vackra parfymerade lackstänger i handeln,
vunno dessa odelat bifall icke endast bland
hovets damer, utan även hos Ludvig XIII och
Richelieu och därmed var Rousseaus lycka
gjord. Redan under det första året förtjänade
han 50,000 livrés, en summa, vilken vida
övergick vad han förlorat vid eldsvådan.

J. F. HOLTZ

STOCKHOLM.

Brunkebergstorg 5. Stora Nygatan 35.

8turegatan 8. B

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1914/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free