- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Tredje årg. 1915 /
12

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

BIO GRAFEN



Julius Cæsar,

En filmnyhet av första rang.

Mitt under brinnande världskrig har Cines till
sina förra historiska praktstycken nu lagt ett
tredje, ((Julius Cæsar«. Det är väl Italiens
hittills bevarade neutralitet, som möjliggjort detta
fredliga dåd, men ett djärvt företag i alla
händelser, då vid ett sådant måste kalkyleras med
världens filmmarknad i sin helhet. Att man
emellertid räknat med filmens tillfredsställande
avsättning även i det hetast krigförande landet
bevisas av att monopolrätten för Tyskland och
Schweiz säkert för dyra pengar redan övertagits
av den välbekanta stora reformfilmanstalten
Lichtbilderei i München-Gladbach.

Om den nya filmen, som i 6 akter mäter
2,300 meter, skriver dr Lorenz Pieper i
superlativa uttryck, som ej göra intryck att blott tjäna
reklamen utan att vara det osminkade utflödet
av ärlig övertygelse : «Medan de båda
föregångarna, «Quo vadis« och <(Kleopatra« endast
gåvo glänsande återblickar i det förgångna, blevo
dessa filmer dock ej historiska dramer i verklig
mening. Detta högsta tärningskast har med
Julius Cæsar lyckats Cinesbolaget. Det
stycket är hittilldags filmkonstens kulmen. Längre
kan inte ens Cines komma. Det är det högsta,
mest fulländade och grandiosa, som bildteatern
alltifrån sin begynnelse räknat skådat. I den^
na film lyfter sig i ett större majestät än i ((Quo
vadis» det eviga Rom ur seklernas grus, men
icke blott detta, men som handlingens bärare
framträder en av världshistoriens största gestalter.
Julius Cæsar. Det är en oändlig konstnärlig
njutning att se hur bäraren av titelrollen,
No-velli, (((Quo vadis«’ och ((Kleopatras» geniale
huvudfigur) i allt raskare tempo kommer i
känning med sin roll, allt stramare samlar
handlingen omkring sin person och i andeflämtande
stegring visar hur ödesmolnet allt tätare sammandrar
sig omkring Caesars huvud, till dess
mördarestålet som en skarp blixt bryter fram och sträcker
honom ur hans caesarshöghet ned i stoftet. I

sex akter rullar detta väldiga händelseförlopp
åskådaren förbi. Sannare, mera
impressionistiskt, fullständigare och mera överväldigande
visades oss aldrig det gamla Roms inre statliga
och militäriska organisation, dess liv i det
offentliga och i hemmet. Som en glänsande fata
morgana stiga Rom och romardöme upp för våra
ögon. Förevisningen av denna film borde göras
obligatorisk för alla högre läroanstalter. Den
är ett historiskt undervisningsmaterial utan like.
Den höga senaten, där varje åtbörd talar sitt
stolta «civis Romanus surna, den hundrahövdade
böljande mängden på forum, härmassornas
våldsamma bränning, Caesars triumftåg, som räknar
tusentals deltagare, Caesars högtidliga
likbegängelse, Marcus Antonius’ upphetsande
hämnar-tal, folkupproret efter Caesars död; allt detta ar
som om århundradenas täckelse fölle och försatte
oss från vardagen till dessa romardagars stora
mått.

«Quo vadiis(( och ((Kleopatra» voro
estetiska rus : »Julius Cæsar« är mer än dessa
båda –-.«

Så denne hänförde, men säkerligen allt
annat än omdömeslöse filmkritiker.

Dibarnspaviljong på biograf.

Det svåra problemet med dibarnsskrik på
biograf är nu också löst på andra sidan
Atlanten. För mödrar och barnsköterskor, som
endast ogärna föra sina skrikande
småbarn till teatrar, har en biograf ägare i sin
teater låtit göra en rymlig glaslåda till
vilken mor och barn få draga sig tillbaka. På
detta sätt kan barnungen skrika, utan att
störa de övriga åskådarna, och mamman kan
fortfarände från sin glascell glädja sig åt de
levande bilderna.

Hf-

(H

af rakkmfvar etc. utföres af
-BERGS BOLAG, Eskilstuna.

Guldmedalj: Stockh. 1897, Paria 1900.

Slipning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1915/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free