- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Tredje årg. 1915 /
40

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

BIOGRAFEN

\

Tändstickans förnämsta uppgift bör
naturligtvis vara att hjälpa människan, att vara
påpasslig och eldfängd, att alltid finnas till hands. —
Men hur är det ? Finnes i hela världen en
blygare, mera skygg varelse skapad än just
tändstickan, någon med större förmåga att hålla sig
i skymundan !

Gör ett experiment.

Skaffa en tändsticksask, tag en tändsticka och
tänd så en cigarr. Kasta därefter
tändsticksasken på byrån och spring ner i cigarrboden och
köp en kvällstidning. Jag vill hålla aldrig det
på att tändsticksasken inte ligger kvar, när ni
kommer upp igen. Varken på byrån,
skrivbordet, kakelugnsfrisen eller i gungstolen finnes
den.

Men var är den då ?

Jag kan inte säga det! Men jag kan berätta
om en bekant till mig, som hade en stor ostindisk
urna — över två meter hög — stående i ett hörn
av sitt arbetsrum. Vid en storrengöring skulle
denna urna tvättas, och då man vände upD och
ned på den, ramlade 137 (etthundratrettiosju)
tänsticksaskar ur.

Det sällsamma var att ingen avbränd
tändsticka fanns där.

Pigan inkallades men nekade för att hon
stoppat dit askarna, min väns hustru nekade
också. Och han själv — naturligtvis hade han
aldrig kastat dit någon tändsticksask.

Det vilar något mystidet över tändstickornas
förmåga att fritt kunna röra sig från ett ställe
till ett annat. Min övertygelse har alltid varit
att tändstickorna passa på då ingen ser dem
och gömma sig på mörka och undanskymda
ställen.

Ett exempel!

Tag en tändsticksask i dess fodral av
kontrollerat silver och lägg’ den på en bänk i
Kungsträdgården. Avlägsna er och kom igen om
fem, ja, om fyra eller endast tre minuter. —
Asken är borta. Och det fina silverfodralet
också.

Experimentet är mycket intressant, ty dels
visar det att tändsticksasken äger förmåga att
förflytta icke endast sig själv utan även en viss
belastning, dels blir det härigenom möjligt att
bestämma den hastighet, varmed den försvinner.

Jag vet inte om någon kommit att tänka på att
det alltid finnes flera tändsticksaskar i övre
våningen av ett hus än i den nedre !

Det är emellertid ett faktum. Jag har talat
med ett flertal villaägare i Djursholm,
Saltsjöbaden, Norrviken och Järna. De ha alla
bekräftat min erfarenhet och uttalat sin förvåning
över detta märkvärdiga förhållande.

Ett försök till förklaring av detta har gjorts.
— Det skulle bero på att sovrummen i
allmänhet ligger i övre våningen och att om kvällen
alla skaffa sig en tändsticksask för att tända
lampan med och sedan glömma bära ner dem
igen.

Men hur då förklara saken i de villor som ha
elektriskt ljus i alla rum
. Nej ! Lösningen är icke så enkel.

Faktum är att jag själv antagligen är den
enda människa som kan ge den.

Då jag häromkvällen efter en synnerligen <
animerad supé med thy åtföljande reste ut med
sista tåget och efter att ha kommit hem till min
stuga gick jag upp till sängkammaren, såg jag i
trappan huru toå tändsticksaskar voro i färd med
att klättra upp till övre våningen.

Jag knep genast den ena asken. Den andra
åter försvann i rasande fart, så att jag knappast’
såg skymten av den.

Den ask jag lyckades fånga hade två nästan
avbrutna tändstickor utanför asken. —
Otvivelaktigt var detta benen.

Att de voro nästan avbrutna kan mycket väl
förklaras genom den förskräckelse den arma
asken måtte ha erfarit vid min åsyn; ett par
vrickningar, och så var den saken färdig !

Den mystiska slöja som vilar över
tändsticksaskarnas hemlighetsfulla vandringar är dock icke
härmed fullkomligt genomträngd. Det är min(
åsikt att man måste behandla frågan om
tändsticksaskarna grundligen och på helt annat sätt
än hittills skett.

Iwanowitsch.

Han var snålare.

Författarens giriga hustru: — Aldrig får man
ett öre till hushållet. Jag önskar att du finge en
krona för varje ord du skrev.

Författaren (irriterad): — Och |ag önskar att jag
inge ett halft öre för varje ord du talar.

:limpan

sedan 50 år vår populäraste brödsort.
Dryg, god, billig. Fås överallt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1915/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free