- Project Runeberg -  Biografen. Organ för kinematografisk konst, litteratur, teknik och filmrörelse / Tredje årg. 1915 /
77

Author: Erik Brogren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77 BIO GRAFEN



14 första pris.
Ftbriken grundad 1885.

Orgel- &

Piano Ä

Begär vår nya ill
katalog |erhålles gratis och
franko), vari Ni erhåller
kännedom om våra nya.
av lackmän vitsordade
uppfinningar i branschen.
5 års t a anti.

Aktieb. A. G. Rålins Ä", V3T"

Filial I "tookholm: Kuna«-»t»" 58.

Biograferna i Stockfiolm.

( Denna historiska statistik har intresse. Ar
1899 fick huvudstad-en sin första biograf
— det var Blanch-biografen. Därefter växte
deras antal raskt, de växte som svampar ur
jorden, så att till slut varenda gata i Stockholm,
som någorlunda höll på sin värdighet,
åtminstone hade en, ja, flera biografer. En liten
statistik över denna utveckling kunde kanske
intressera. År 1899 sattes, som sagt, den första
biografen upp. Sedan fick man vänta ända
till 1904 då 2 nya tillkommo. 1905 kommo 3
till, 1907 medförde 5, 1908 likaledes 5, 1909
kommo 7 nya, 1910 uppsattes C, 1911 icke
•mindre fin 13 och under 1912 fingo 14 nya
biografer tillstånd. Även åren 1913 och 1914
tillkommo nya biografer, och deras antal voro
ett slag uppe i 70-talet. Nu ha de gält ned
till G2 stycken. (Dessa siffror gälla nu endast
f.Stockholm; i hela landet lära cirka 400
bio-arbeta.)

Frän ett 70-tal ha alltså biografernas antal
i huvudstaden gått ned till 62, varav tyckes följa,
att en kulmen nåtts vad biografernas antal
beträffar. Att det nu icke längre har samma
lockelse som förr för huvudstadens byggherrar
att inreda nya biografer i husen, finnes f. ö.
ett färskt exempel på. I det modärna
affärs-och bostadspalats, som skall resa sig på gamla
Fenix’tomt, hade man först beräknat inrymma
en stor biograflokal. Dessa planer ha nu ändrats,
därhän, att man i stället inreder en rymlig
utställningslokal.

På samma gång som biografernas antal smälter
ihop, ökas däremot antalet sittplatser. Detta
.går till på så sätt, att de mindre
kälare-biogra-ferna slopas, under det att större,
elegantare komma i stället.

Detta är för övrigt tendensen icke blott här i
■Stockholm utan över hela världen.



CABL ANDERSSONS

ångvedsàgeri

& kolim poßtsi

LINNÉGATAN ’i^^S^Z

Film och skådespel.

Om delta sà ofta debatterade änme
skriver den kände skådespelaren och
film-arrangören — han vill icke hela
filmdik-tare, säger han — Paul Wegener, numera
förslås även reservlöjtnant och
järnkors-riddare bl. a.

Spel på scen och film är väsentligen
två skilda saker. Det finnes
scenkonstnärer som bli bra pä film, men även
glänsande filmskådespelare, som vor3
omöjliga på scenen. Till filmen höra
lugn i åtbörden, gcnomskinlighot och
enkelhet i minspelet. Teaterns invecklade
genom Ord och ljud underslödda själsliga
procedurer äro icke tillgängliga för
filmkonste.il. Och så går ändå publiken
och även mestadels konstnären ut från
förutsättningen att man måste »breda på»,
så snart det gäller film. Just motsatsen
är fallet. Förstoringen av huvud och
händer, bildens skärpa, den starka
belysningen, brislen på färg i övergångarna
ställa fil msk åde spelaren nästan som
under ett mikroskoj). Därtill kommer
åtbördspelets nödvändiga förkortning på
grund av upptagningstekniken. Den
försyntaste mimik, som pä teatern knappast
når fram till tionde parkettraden, verkar
på duken nästan som en grimas. Den
fara, som sä ofta målas som hin på
väggen, att filmen skulle förråa scenkonstan
år sålunda icke alls för handen.

Dessa filmspelets egenheter, som
berövar mången framstående scenisk konstnär
tillfället att använda sina bästa resurser,
förhjälpa ofta socndiletlantcn till succés
på filmen. Ett uttrycksfullt huvud, ett
talande öga, en viss naturlighet kan
plötsligt i filmen framträda som god konst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:46:29 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biografen/1915/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free