Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas förnimmelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härtill ligger i växtens trygga väsen, i dess lugna och
kontinuerliga jämviktssträvan.
Under hela sitt liv håller växten sig å jour med
existensförhållandena. Redan då fröet gror, böjer
roten sig ned i jorden, medan stjälken skjuter upp åt
motsatt håll: alltifrån första stund är alltså framtidsbanan
klar. Men den beror ej på eget val, utan växten tvingas
därtill, ty växtsättet är en lagbunden företeelse, som
betingas av tyngdkraften och benämnes geotropism. Att
det verkligen är tyngdkraften, som spelar in, framgår
av de krökningar, som äga rum, då växten lägges
horisontalt: rotändan böjer sig nämligen då nedåt,
stamspetsen däremot uppåt.
Växten förnimmer alltså tyngdkraften och
reagerar för den. Men vad är det, som förmedlar detta
intryck av situationen; finnes någon särskild inrättning
inom organismen, som hjälper växten härvidlag? —
Frågan kan anses nöjaktigt besvarad genom den s. k.
statolitteorien, som med varje år vinner i styrka. Denna
teori utgår från förekomsten av relativt stora, rörliga
stärkelsekorn, statoliter, dels i rotspetsen, dels i vissa
cellstråk omkring fibrerna i mjuka stamdelar. Dessa
stärkelsekorn äro vid normalt läge samlade i cellernas
botten, men rulla över på ena sidan, då växten kommer
på sned; därvid erfar cellslemmet, som bekläder
cellernas inre, en tryckförändring, som resulterar i att de
växande partierna ställa in sig i jämviktsläget.
En variation på detta tema erbjuda strålederna eller
knäna hos gräsen; det är dessa leder, som utföfa de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
