Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frusna och förfrusna växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
potatisen förfryser betydligt senare än den som ej
förändrats.
Nå, då är väl problemet utrett, när vi lärt känna
sockrets undergörande kraft? — Å nej, sockret ger inte
alltid tillräckligt skydd; vi behöva endast tänka på de
växter, som äro sockerindustriens underlag.
Sockerröret fordrar tropikernas värme för att trivas, fastän dess
saft innehåller 20 % socker, och sockerbetans
ömtålighet skulle nog vara jordbrukarens bekymmer, även om
dess sockerhalt vore högre än sockerrörets.
Men om det förhåller sig så, beror väl
motståndskraften i själva verket på en viss fysiologisk
beskaffenhet hos växten, den är väl då ett inre privilegium, som
tillkommer vissa men saknas hos andra ? — Utan tvivel
kommer den tanken sanningen närmast. Förmågan att
uthärda köldens plåga står i samband med en osynlig
förmån, som tämligen nyckfullt kommit växterna till del.
Den är en egenskap, som i olika grad präglar och
särskiljer grupper, arter och raser, och som ofta gör de
skenbart mest värnlösa bättre rustade än dem, som
omgärdats med tjocka barrikader, men sakna den inre styrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
