Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda blad och vita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därigenom växtens motståndskraft mot köld. Kommer det
då efter soliga dagar nattfroster, måste de röda växterna
duka lättare under än de gröna. I föreliggande fall
stämmer denna utredning fullständigt med verkligheten,
ty just hänåt slutet av mars var temperaturen om dagen
uppe i + 7 till 8° C, medan den om natten sjönk till under
—2° C.
Nå, men då äro väl inte heller de rödbladiga
träden i grund och botten bättre situerade än de
grönbladiga?
Åjo, det är litet skillnad. Träden grönska inte
om vintern — det gäller ju här endast lövträden;
ärenprisen däremot hör till de vintergröna växterna, som
behöva skyddas mot förfrysning. Och det sker just genom
stärkelsens omvandling i socker. Men träden slå vanligen
ej ut förrän frostens tid är förbi; för dem är sålunda den
röda färgen till fördel på våren, i det de därigenom kunna
assimilera vid lägre temperatur än de gröna.
På sommaren ser man emellertid röda växter endast
undantagsvis, därför att antocyanet då inte längre
behövs; det försvinner efter hand som temperaturen
stiger. Det skulle t. o. m. kunna vara till skada i
sommarvärmen. Ty den värmestegring, som antocyanets närvaro
innebär för växten, befordrar ej blott ämnesomsättningen,
utan också transpirationen, som alltid ökas med värmen.
Om emellertid antocyanet stannade kvar under
sommaren, kunde det lätt hända, att transpirationen blev för
stark, så att växterna vissnade. Visserligen saknas
antocyan i klyvöppningscellerna, växternas säkerhetsventiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
