Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röda blad och vita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bladgrönt och därmed också oförmåga att assimilera luftens
kolsyra. Vitheten är en konstitutionssjukdom ungefär
som bleksot hos unga flickor. Vita växter äro
sjuklingar; deras vithet tyder på allmän svaghet
Vita blad uppkomma ofta genom otillräcklig
näringstillförsel; växten kan då bli kry igen, om den
planteras i bättre jord. Köld kan också ge anledning till
klorofyllbrist, det talas t. ex. om en bladkålsvarietet, som
blir vitbrokig vid låg temperatur, men får en jämn grön
färg, då det är varmare.
En växt, som lider av klorofyllbrist, är aldrig helt
vit, utan alltid mer eller mindre grönbrokig. En helt vit
växt skulle inte kunna existera såsom självständig
organism. Man ser någon gång groddplantor, som äro
alldeles vita, men deras liv räcker inte längre än
upplagsnäringen i fröna; när den tar slut, är det förbi med dem.
Det är alldeles som med parasiterna, som ej kunna reda
sig själva. Vita växtdelar kunna rent av betraktas som
parasiter, vilka för sin utbildning använda av det
material, som de gröna delarna bereda. De verka också
störande därigenom, att de ej kunna utveckla sig lika raskt
som växten i övrigt. Om man ger närmare akt på
vitbrokiga blad, finner man, att de gröna delarna äro mer
eller mindre skrynkliga och buckliga, under det att de
vita te sig alldeles släta. Det visar tydligt, vilken
skillnad i växthastighet det är mellan de friska och de sjuka
delarna.
Men parkernas vitspräckliga träd och rabatternas
vitfläckiga bladväxter, äro de verkligen sjuka? — Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
