Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lövfällningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ned på grenarna och skymmas därför snart av de senare
utslagna bladen, som ha sin plats längre utåt
grenspetsarna. De äldsta bladen upphöra då att assimilera av
brist på ljus; de äro ej längre till någon nytta och kastas
därför av såsom onödig ballast. Blad lossna också under
sommarens lopp, så snart midsommar är förbi och
dagarna bli kortare. De inåt kronan sittande bladen börja
gulna och falla till marken, och så fortgår det successivt
hela eftersommaren i sakta stegrat tempo, till dess
hösten kommer.
Ibland fällas bladen på grund av stark värme eller
torka, framför allt då omslaget sker plötsligt, så t. ex.
hos lind och alm. Av samma skäl gulna ofta
drivhusväxter och förlora sina blad, då de från varmhusens
fuktiga luft flyttas in i boningsrummen.
Den periodiska lövfällningen sammanfaller i regeln
med början av växtens vilotid, vare sig denna är förlagd
till vintern, såsom hos oss, eller inträffar under torktid,
såsom i stäpp- och ökentrakter. Man kan därför säga,
att den periodiska lövfällningen avslutar bladens
utveckling, att de alltså spelat ut sin roll, då de gulna och falla
till marken.
Men bladen fällas ej alltid vid vilotidens början.
Hos stenek och de flesta barrträd t. ex. vegetera
assimilationsorganen mer än ett år, tallens barr leva sålunda
2—4 år, granens ända till 8.
Huvudorsaken till lövfällningen ligger nog i en
växelverkan mellan de delar av organismen, som äro under
bildning och därför behöva riklig näring, och äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
