- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
31

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Scheffer, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullkomnande.” Vederbörligt halfdunkel finnes här och der,
t. ex. ”Naturen skänker stora själar till en oupplöslig gåta
för de fina tänkare, som från aftagande seder draga
förhastade slutsatser om menniskohjertats grundläggning; och en
sådan skänk var Grefve Scheffer.” Snillrikt charakteriseras
Sch:s stil: ”Kanske kunde olika skrifsätt jemnföras med
ordningarne i byggningskonsten. Det anstår ej mig, att då
utstaka ett rum för Gr. Sch:s. Men man synes i hans skrifter
hvarken stötas genom dessa obildade massor af tankar, som
hota med sin tyngd och yfvas af en öfverflödig styrka, eller
dessa fina och konstiga prydnader, som trötta ögat och
förvilla uppmärksamheten.”

Lagmannen i Bohuslän J. C. Adelsköld höll
Åminnelsetal för Sällskapet Gamle Göther i Venersborg 1788,
emedan ”H. Exc. som låtit ställa sig liksom i spetsen för
mycket nödigt och nyttigt, nytt och artigt, vackert och
vittert, äfven till detta sällskap en skyddande hand
ädelmodigt sträckte.” Också kunde talaren fråga: ”Ho har blifvit
oftare besungen, mera prisad och offentligen firad, än Gr.
Scheffer i lifstiden varit?” Men anmärker: ”Efter hans död
har deremot en sällsam tystnad varit i landet rådande.”
Den tystnaden bröts likväl snart. Den blixtrande Blix, som
under förmyndar-regeringen var den förste, som afbröt
loftalsstilen öfver Gustaf III, talade i sällskapet Pro Patria
1788 och intygade, att Sch. var lik Romaren Atticus, som
var menniskovän utan like i sitt land och utan like i sin
tid. ”Han sökte upp landsmän i deras motgångar, han
godtgjorde olycklige för lyckans oförrätter, han understödde
sjelfva sina ovänner.” Talaren försvarade Sveriges
inblandning i Sjuårakriget med följande frågor: Skulle någon af
oss kunna tro, att någondera af våra tre siste Carlar eller
någondera af våra fordna Gustaver skulle, om de 1757 setat
på Svenska Konungathronen, tillåtit stillasittande en makt i
grannskapet uppresa sig till den förfärlighet, hvartill Fredrik
den Store uppbragte sitt rike? Skulle någon tro, att utom
detta skäl ett så högtidligt förbund, som Vestphaliska
freden hade i deras öron, fått så litet gehör, som denna fred
fick hos en och hvar af oss blott och endast derföre, att
hon . . . inkom i Guds församlings kyrkböner? Om Sch:s
fel yttras: Gr. Sch. hade behöft ega flera fel, för att synas
mindre felaktig. Nu märktes hans fel, för det de voro för
få och sådana som icke motvägde hvarandra.

Patriotiska Sällskapet hade redan under Grefvens
lifstid låtit slå en skådepenning öfver honom 1777, då han för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 10 23:41:01 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/14/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free