- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
7

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skytts, Johan.

S

som Konung lemnade han 1812 hela rikets penningverk i
hans händer. Under titel först af Kammarråd, som den
tiden betydde ungefär Finansminister, och sedan 1620 af
President i K. Räknekammaren, förestod han i aderton Sr
denna befattning. I följd häraf måste han äfven på
Konungens vägnar efterhålla den myndiga och niska
Enkedrottningen, angående dels krigsgärder från hennes lifgeding, dels
hennes underhafvandes ljumma åtlydnad af författningarne
om handel och tull.

Tidens bistra penningenöd kallade bonom äfven utrikes.
Den dyrköpta freden i Knäröd fordrade Elfsborgs lösen. För
att utverka någon eftergift i betalningsterminerna måste S.
1613 besöka danska hofvet. Man var högst angelägen att
ställa Danmark tillfreds, emedan Christian syntes hafva slutat
freden endast i den förutsättning, att Sverige ej skulle kunna
uppfylla sin förbindelse. S. mottogs mycket förbindligt: vid
en festlig måltid, då S. erhöll sin plats vid Christians sida,
stod han upp, talade till Konungen på latin och drack
bonom broderskap till på sin herres vägnar; Christian reste
sig upp, svarade på sändebudets tal, gjorde besked för sig
och tömde bägaren i bottnen under kanonad och pukslag;
S. affärdades med skänker; mon afsigten vånns icke*). Han
reste derföre 1617, 18 till Holland och England för att
utverka penningelåu. Nu blef han af Jakob I slagen till
Riddare och hans sköldprydnad togs ur Englands och
Skottlands vapen. Vid hemkomsten mötte bonom nya förläningar
—, den enda belöning, tiderna medgåfvo — till dem ban af
Carl IX erhållit. År 1624 fick ban friherreskap i Lifland,
hvilket jemte flera andra förmåner satte honom i jemnbredd
med landets högsta herrar. Dessa upphöjelser på en tid,
då endast anor kunde dertill berättiga äfven den största
förtjenst, ju mer de strida mot Gustaf Adolfs vanliga varsamhet
i afseende på adelns anspråk, ju mer bevisa de hans ynnest
för S., som 1622 äfven blifvit Upsala Akademies Caneeller och
1629**) blef General-Gouverneur öfver Ingermanland,
Lifland och Carelen. Han hade redan 1617 blifvit Riksråd
och innehade äfven norra Finlands Lagmansdöme. I
allmänhet skötte S. med skicklighet och nit siua åligganden. Detta

*) Rühs III. 811. Neikter utgaf i dissertationer uti Upsala
"tegatio Joh. Skytte semoris in Daniam", Dell. I—VJ. Kolmodin bar
utgifvit fortsättningen samt äfven särskildt: "Monument» Legationis
Skytt, in Dan.» I—ni. Ups. 1808—1827.

**) Enligt Gezelius och Fryxell; Franzén låter honom innehafts
denna befattning åren 1624—50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free