Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
S k v t t ■ , Johan.
tidehvarf kände inga odågor. Likväl fick S. mot slutet af
Gustaf Adolfs regering utaf Konungen, hvars förtroende för
honom synes aftagit, uppbära förebråelser för långsamhet,
for tomma undanflykter o. s. v.; det tyckes nästan, som han
slutligen mot Konungens vi]ja lemnat Kammarärenderna; och
som han, ehuru i allmänhet duglig, dock varit mera
passande för talarens och tänkarens än för embetsmannens
verksamhet. Flera gånger bad ban (omkring 1629) att blifva
befriad från sina besvärliga sysslor, och klagade, i bref till
Oxenstierna, att han rycktes från lugnet och från sitt
älskade Grönsjö *).
Såsom General-Gouverneur hade ban att förrätta värf
af den brydsammaste beskaffenhet. Sådan var
underhandlingen med en Litthauisk magnat, Furst Radziwill, om dess
sons giftermål med en Prinsessa af det med Gustaf Adolf
befryndade Pfaltziska huset, och det dermed
sammanhän-bängande bemödandet att vid det kungaval, som i
anseende till Sigismunds sjukdom snart syntes förestå i Polen,
förskaffa röster åt Gustaf Adolf.
S:8 sista offentliga uppdrag var att med Oxenstierna
deltaga i fredsunderhandlingarne med Danmark. Han fick
likväl knappt börja detta arbete, förrän han insjuknade och
afled på sin gård Söderåker, ej långt från Brömsebro, den
Mars 1645.
Mest ryktbar är S. för sina politiska åsigter. Han
anses såsom stiftare af det parti, som sedan, under namn af
Skytteanska ligan, arbetad? på nedsättande af svenska
högadeln. Han var dock mera monarchist än demokrat;
åtminstone i början och intill dess Gustaf Adolf fallit. Hans son
Bengt och dotterson Joh. Gyllenstierna fortsatte denna
politik. Åtskilliga berättelser förefinnas i detta afseende. I
ett samtal med Jakeb De la Gardie berömde S. engång Erik
XIV såsom en af de qvickaste och vittraste på sin tid. —•
Ja j inföll D., men säg också den galnaste; dessutom en
tyrann, som låg i händerna på bofvar och knaster. — Men,
sade S., om Erik följt de råd, som gåfvos af sådant der
knaster, så hade Johan ej lyftat kronan af hans hufvud. —
Ja, svarade D., knaster hålla alltid med sådana konungar. —
En annan berättelse föreger, att Gustaf Adolf vid anträdet
till regeringen rådfrågat Oxenstierna och S. om det
förhållande han euaot de höga borde iakttaga, som, ehuru
kufvade af hans fader, torde nu åter under en ung Konung
*) Fryxell, VIII. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
