Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S k t t t k , Bengt. 28
fruktade S. samt hans lust och förmåga att tillställa oro och
villervalla. S:s envishet att uppskjuta resan till Wismar
ådagalägger å andra sidan, att äfven han hade för sitt
uppförande vigtiga orsaker. Det gemensamma ömsesidigt kända
men ej uttalade föremålet för så väl dessa S:s planer som
för rådets farhågor var ett mellan Adolf Johan och S.
ingånget förbund, att vid riksdagen 1664 utverka Adolf
Johans inträdande i förmyndarestyrelsen. I början af Maj skulle
nämnde riksdag samlas, och det var just till denna tidpunkt,
som S. med så mycket besvär och med så många konster
lyckades fördröja sin utresa.
Redan 1660—1662 finnas spår af ett ganska
vänskapligt förhållande mellan Hertigen och S., och under
testa-mcnls trä torna 1660 lofvade den sednare att för Hertigen
och dess sak offra lif och blod. Frampå sommaren 1665,
just vid samma tid, som S. skulle resa till Wismar, erhöll
ban af Adolf Johan 2,000 ecus. Inemot jul samma år fick
han ytterligare 600 tunnor hvete. Det föregafs, att detta
skedde i följe af ett vanligt bandels-kontrakt; men
sedermera bekändes, att bela kontraktet var diktadt och blott
ett svepskäl att dölja verkliga förhållandet. Bref finnes ännu
qvar, hvari S. tackar för gåfvorna och lofvar deremot en
orubblig trohet. Hösten 1661 hade Itagg aflidit och
Riks-inarsk-embetet sålunda blifvit ledigt. Man tvistade länge,
om det borde genast tillsältas af regeringen ensam, eller vid
nästa riksdag tillhopa med ständerna. Hela rådet
sammankallades för den vigtiga frågan. Man fruktade i händelse af
dröjsmål, att Adolf Johan skulle under tiden anställa
åtskilliga stämplingar och oredor. Om deremot sysslan genast
tillsattes, fruktade man att stöta ständerna, hvilka vid sista
riksdagen visade sig så angelägna om att deltaga i dylika
val. Beslutet blef att uppskjuta målet till ständernas nästa
sammanträde år 1664. Till denna riksdag och på detta
ämne var det, som Adolf Johan och S. anlade sina planer.
Man finner dock, att Hertigens anseende redan var sjunket
och hans utsigter sedan 1660 mycket förmörkade; ty bland
något uppsatta personer sågos denna sednare gång på hans
sida utom S. endast Öfversten Lillie, Hofrådet Frisendorff
samt den illa kände Landshöfding Graan. Hertigen tyckes
likväl hafva dessutom väntat understöd inom ofrälsestånden.
Hela förslaget var dock rakt stridande mot 1660 års
riksdagsbeslut och då gillade regeringsform. När riksmötet
började, reste Hertigen till sin egendom Görwäln, belägen två
mil utanför Stockholm, och längre fram under riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
