Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytte, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S k y t t i:, Bengt.
dorn; än att tillåtas åter Inträda i rådet; än att åtminstone
få behålla sysslan i Wismar o. s. t. Rådets svar blef
alltid ett och detsamma, nemligen, om ban ej nöjdes med det
fällda utslaget, egde ban, liksom hvarje annan svensk
undersåtare, full rättighet att begära laga ransakning och dom.
Denna anvisning blef dock aldrig af S. begagnad. Deremot
anhöll ban om pass att resa utrikes. Han fick ett sådant;
men i mer kalla ordalag än vanligt. Bland ständerna var
allmänna tänkesättet sådant, att många tyckte, det såväl S.
som A. Johan blifvit behandlade med större mildhet än som
vederborde. En och annan sade knotande, att De la Gardie
för slägt- och gammal vänskaps skull alltför mycket laggt
fingrarna emellan. I sjelfva riksdagsbeslutet yttra ständerna:
Vi bedja, att den Kongl. Regeringen må hålla Hertig Adolf
Johan till uppfyllande af sin sista förbindelse. Skulle ban
något mot fäderneslandet företaga, önska vi, att ban måtte
med vederbörliga medel bringas till skäl och ordning; och
utlofva vi, att i sådant fall den Kongl. Regeringen med allt
nit styrka och understödja.
Efter sin afsättning från rådsembetet trifdes S. ej rätt
väl inom Sverige. Han for till Tyskland och Frankrike,
efter den derstädes för tillfället varande Hertig Adolf Johan;
och skref till samma herre bref på bref, förmodligen för
att erhålla hjelp, emedan det egentligen var genom sitt
förhållande till Hertigen, som S. blifvit afsatt. Men Ad. J.
drog sig belt och hållet tillhaka från den olycklige och
numera oanvändbarc mannen. Han lemnade brefven obesvarade
och underrättade svenska regeringen om förhållandet, samt
tillkännagaf, att ban med S. icke ville hafva den ringaste
gemenskap. När S. kom till Paris för att uppsöka
Hertigen, for denne genast derifrån. S. hade nu såsom ofta ondt
om penningar. För att hjelpa sig ur nöden, anmälte ban
bos Ludvig XIV och hos dess minister Golbert, att ban ville
anförtro dem stora och ganska vigtiga hemligheter; men
Golbert fästade vid alltsammans ingen uppmärksamhet, utan gaf
S. ett temligen ogunstigt svar, hvarpå denne genast lemnade
Paris. Med svenska regeringen kom S. återigen i delo. Han
var ur rådet utesluten och af styrelsen ej mer såsom
rådsherre erkänd; men hade nog fåfänga att detta oaktadt vilja
utgifva sig för en sådan. Det hände, att en
cancelliskrif-vare af okunnighet eller misstag råkade på en utanskrift
gifva S. titeln af Svea Rikes Råd. Denna lapp visade S.
för många och inbillade dermed de lättrogna, att han åter
blifvit upptagen i rådet. Han utgaf sig sjelf, och lät sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
