Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - c. Sparre till Sundby (af adel) - 4. Sparre, Erik Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S i- a r r k , Erik Larsson.
ville. Se De la Gard. Arcb. IV, s. 112 — 115. Häraf följer
att Senatorerne, Er. Sp. snarare ensam ån undantagen,
säkerligen främst, sökt förmä Dansken, att infalla i svenska
provinser. Detta är ett brott, som i alla tider och länder
plägat anses Cnpitalt. Allmänt erkännes, att han sökte
förmå Sigismund med polskt krigsfolk anfalla Sverige. Detta
kan försvaras. Sigismund var Sveriges laglige Konung och
faran att förlora Svenska kronan var för honom hotande.
Då Er. Sparre, som alltsedan den olyckliga utgången af
Stångebro-slaget, suttit i fängelse i Nyköping, der fick böra
sin broder Johans öde i Kalmar, förutsåg ban sitt och
uppsatte det af Fryxell anförda testamentet (50:e kapitlet i
Del.). Rättegången mot Er. Sp. och hans medfångar
började d. 3 Mars 1600. Hertigen var anklagare i egen
person, först mot Sparre. Detta är allmänt kändt eller kan
läsas bättre tecknadt, än förf. af denna biographi förmår, hos
Fryxell. Domen fälldes den 17 Mars. Den 25 Mars föll
Sparres hufvud på Linköpings torg. Begrafven i öja kyrka
vid Sundby.
Hertigen erkände alt ban äLkat och ärat Er. Sp.
framför alla andra för det höga förstånd och den stora
skicklighet hvarmed Gud bonom begåfvat. Fryxell tecknar
honom: "Han var en lång och mager man med allvarsamt
utseende, behagliga umgängesgåfvor, ett i hög grad
skarpsinnigt hufvud och lärdom deremot fullt svarande. Hans bref
och uppsatser utmärka sig genom kraft, klarhet och skön
stil på svenska, men ännu mer på latin. Detta språk var
likasom hans modersmål. Ännu på detsamma uttalar han
sina sista önskningar, sin sista bönesuck. Med allt detta
förenade han en glödande äregirighet och missnöje med de
skrankor, Gustaf Wasa satt för adelns makt, kännande hos
sig lusten och förmågan att under tider, sådana som
Unionens, svinga sig upp till högsta makt oeh anseende. Barn:
1. ttrita, g. m. Bengt Soop; 2. Sigismund, gift i Polen,
der han lär innehaft ett högt embete. 5. Gustaf följde K.
Sigismund till Polen, der ban blef gift tned en friberredotter
från Österrike. 4. Paul, död uug. 5. Heata, gift med 1.
Abrah. Eriksson, 2. Lars Philipsson Bonde, incn död
barnlös. 6. Magdalena, död ogift. 7. Johan (se nedanf. Jtë 6).
8. Catharina, g. m. Gustaf Lejonhufvud. O. Lars (se
ne-danf. M 7). 10. Pehr (se nedanf. M 15). 11. Thure (se
nedanf. JYS 17). 12. Carl (se nedanf. M 18).
Skrifter: Eriei Sparre et Krici Brahe Oratio[, iioniinc Begis
Johannis III et Principis Sigismunds ad Comitia AVarsovirnsia s. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
