Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sprengtporten, Jakob Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Spbkngtporten, Jakob Magnus.
tvungen att bevilja bonom hans begäran. . . , Jag . ., gifver
honom i pension beloppet af hans löner på min enskilda
cassa. Jag hade ämnat gifva honom detta på stat. Men
man rådt mig all bibehålla någon tygel på honom, i
händelse af några utfall, hvaraf han väl vore capabel, och då
saken är densamma, har jag följt detta råd, som är
Höp-kcns. Se der det parti jag slutligen tagit. Men edert
bifall är så väsendtligt för mitt lugn, att jag med otålighet
väntar på edert sver."
Vi ha låtit Kungen förklara sig i denna cause celebre.
Slagsmålet hade stått mellan Dragoner, Gardister och
Brandvakter. Spr. var Chef både för Dragonerne och
Gar-disterne ocb i braft af K. Brefvet af den Ö Oct. 1772 hade
Konungen förklarat alt begge corpserne hörde under samma
jurisdiction. Bådet åberopade Lifgardets uråldriga
privilegium att alla mot detsamma angifna brottmål endast skulle
afdömmas vid Krigsrätt, formerad inom dess egen corps,
förklarande att det privilegiet ej kunde anses upphofvet
deraf, att Lätta Dragonerne nu hade samma Chef och
som-ma Justitiarius för civila mål. Dragonerne voro ej samma
corps, utan en med K. Maj:ts Lifgarde adjungerad. I denna
ömhet om privilegier kunde den comprometterade Spr. blott
se en intrig att aflägsna en besvärlig rådgifvare. Han hade
sjelf sett hvad alla Ståndens privilegier betydde 1772 för
samme Konung, som 1774 så ömt nitälskade för några
slagskämpars föreburna privilegium bland Gardisterne. Då Kon.
Gustaf, som kände den oböjlige Spr. och som hade samnia
oböjlighct att tacka för sin makt både öfver gardister och
rike, lät det bli en Senatsfråga, så var Rubicon passerad.
Derefter var ban skyldig sin kronas heder att uppoffra
"vännen"’; och kan sägas genom pensions-anbudet, äfven med den
misstanka som bestämde "formen, ha samlat glödkol på Spr:s
hufvud.
Den 1 Mars 1774 kl. 11 på qvällen återsändes Spr:s
afskedsansökan med ett bref. Orden i afskedsansökan, hvarmed
ban anhöll att inför laga domstol få göra redo för sin vandel,
i stället för att få erfara hvarjehanda vedervärdigheter och
omilda tydningar af sina göromål i K. Maj:ts tjenst, bade
sårat djupt. Documentets framläggande i Rådet skulle,
hette det, störta honom i den afgrund, mot hvilken han i
sin vrede sjelf ilade. Derföre återsändes den. "Ni ar sjuk,
min vän. . .. Betänk att det (mitt sista ord) är dicteradt af
en känsla, som ni åtminstone bör respectcra och som
kanhända & er sida förtjente att mera besvaras." Härpå svara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
