- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
218

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stael von Holstein, Corfits Ludvig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

Stael ton Holstein, Corfitz Ludvig.

Maj, då realisation var i fråga, yttrade han: . . . "Hvartill
gagnar att ur egarens gömmor framtvinga silfret att
förvaras i Bankens hvalf till en tilltänkt realisation, då samma
silfver tilläfventyrs samma år skall sändas ur riket till
uppköp af spannmål, i fall ett missvext-år infaller? . . . Hvems
hjerta blöder ej, då man ser mått och steg tagas, som skola
blifva fruktlösa, ej befordra ändamålet, men bereda tusentals
menniskors undergång?" Han tillstyrkte att betala
Hertigarnes skulder, helst intet folk i Europa var vändt att så
efter yttersta förmåga ha sin egendom ospard till Konungens
och det Kongl. Husets behof och höga nöje. Då andra stånd
sedan vägrade att betala dessa skulder, föreslog St. v. H.
att adlen ensam åtogo sig det. Schw. tror att han här var
frikostig för att införa en ny och vigtig sak: att Ständeme
resolverade öfver motioner, ej blott ilegerings-prop«sitioner.
Då fråga var huru man borde välja de Comiléer, som skulle
tillämpa beskattningen efter af Riksdagen bestämda grunder,
nitälskade St. v. II. för ofrälscståndpersoners ingående deri
såsom Adelsmän, då de egde frälseegendom, samt såsom
bönder, då de egde krono- ocb kronoskattehemman,
åberopande det prejudicat, att Assess. Welander blifvit en af
Bondeståndets fullmäktige i Riksgälds Contoret. Bevillningen ville
ban åtaga sig tills den bestämda skulden var betald, utan
hänseende till, om nästa riksdag då ännu infallit.

Efter 1809 framträdde Bar. St. v. H. som en af de mest
ingripande Riksdagsmännen. Då Grefve Schwerin 1812
frågade en annan, hvem en viss talare var, svarades: "Det är
Frih. Stael, som talar alltid, som talar illa, som motsäger
alla och motsäger i allt och hindrar oss att komma till slut
med våra göromål". Schw. fann, att hans tal ej som tal
påkallade uppmärksamhet, att ban ofta motsade i afsigt att
motsäga, men att i motsägelsen yttrade sig en oegenyttig
och välviljande charakter. Hau tyckte sig i honom se en
Fabiu8, som med sitt tnen ville hindra alla att obetänkt taga
beslut. Detta ord användes mot alla ulan undantag. Han
vande de mäktige vid att låta Riksdagsordningens § om fri
yttringsrätt bli en sanning.

De la Gardie antecknar i sin Journal för 1812 års
riksdag, att då Mannerheims Justitie ombudsmans berättelse
upplästs, hvari yttrats, att rättvisan nu skipades på det allra
bästa sätt, Stael förklarade offentligt, att han ville bevisa’,
att den aldrig varit mera missvårdad och sämre skött. Han
kräfde att Stats-Revisionen skulle granska Statsverkets
räkenskaper från 1800, det samma han kraft 1809 och 1810.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free