- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
226

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stagnelius, Erik Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

Stagnelius, Erik Johan. 22 5

säga, arliculerade interjeetioner, än brännheta utgjutelser
ur hans hjerta, men i detta hjerta är all harmoni, aldrig
af någon klar philosophi betryggad, sönderryckt och
förstörd. Hans sånger,, i melodiska verser affattade, äro också
derföre blixtlikt framskridande, men gostaltlösa, skarpt
läsarens själ genomträngande och uppskakande, men oftast
med en mera pinande än en ljuf och försonande känsla. De
äro nemligen i allmänhet nog fattiga på idéer. — Stagnelius
deremot är romantisk. Äfven för hans åsigt framstår
lidandet, som en mensklighetens bestämda, allmänna lott,
men ej blott mensklighetens utan äfven, i och genom henne,
den menniskan omgifvande verldens. Vindens sus, källans
sorl, foglarnes qvitter, ja, till och med blommorna på
fältet, äro intet annat än formade suckar af en fallen, en
förändringens hårda nödvändighet underkastad natur. Men
han Anner ingen lust att blott passivt klaga häröfver, ingen
vällust deri att blott gjuta tårar öfver sitt och bela
släg-tets öde, utan han tränger, med geniets åskådning, fram
till dettas onda källa, och hvad han ser målar hans
manligt verksamma diktningskraft i bestämda contourer, för
att såmedelst skaka på bojor, som hämma själens fly^t
och bryta det fängelse, i hvilket synden och sinnligheten
stängt henne från idéernas ljusa rymd. Dock detta
bemödande, det inser ban klart, kan han icke sjelf verkställa,
dertill behöfves gudomens biträde, denna höga, kärleksrika
makts, som, oaktadt hennes fall, dock aldrig upphör att
älska den förförda själen: dess utvalda men honom
undanryckta brud. Derföre är Stagnelii religiositet en fast
o-rubblig förhoppning på den Högstes nåderika bistånd, en
säker förtröstan att befrias från lidandet, att vinna åter sin
förlorade borgarerätt i salighetens rike. Och, i anledning
deraf, hans poesi, en konstrik, säkert tecknad tafla af hans
inre åskådning, en klar, af phantasien slipad spegel för de
objectiva gestalter, i hvilka hans djupa, genom en väl
dyster, men sublim philosophi harmoniskt utbildade känsla
bryter sig. Stagnelii skaldesång är alltså bestämd, organiskt
utbildad och idéfnll: foster af en genom den rikaste
phan-tasi och den skarpaste tanke begränsad känsla."

Men utom det att Stagnelii lyra var långt mera rik på
strängar, — utom det att dessa hade en långt mera manlig
och fast malmklang — och utom del att då Lidner nästan
medvetslöst och blindvis gaf vika för sin känslas drift —
leddes hans yngre själsförvandt af ett bestämdt medvetande,
en till system utbildad verldsåsigt, som sålunda charakter|-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free