- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
265

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Stenbock, Erik Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265 Stenbock, Erik Gustafsson.

De öfriges förböner verkade dock så mycket, ott ban
snart återfick friheten och sedan äfven förläningarne. Den
9 Apr. 1582 utfärdade K. Johan derutöfver ett öppet bref,
dermed veterligt gjordes, att efter "Vår Tro Man och Had
och Ståthållare i Vestergötland, Vår k. Frände den ädle
och välborne Hr Erich Göstafsson till Torpa, Friherre till
Cronobäck och Öresten", hade både i Honungens
regiments-begynnelse gjort troget bistånd mot H. Erik, så ock
hädanefter lofvat obrottslig trohet, så blef förläningen ansenligen
ökad. Donationshrefvet framför oss upptager sju sidor fin
stil, deri friherre-privilegierna också upprepas. Den 11 Apr.
s. å. ökades donationen än ytterligare. Brefven äro intagne
i copieböcker i Stenbockska archivet. K. Sigismund
confir-merade dessa donationer 1595, då ånyo Friherren
utnämndes till Ståthållare i Vestergötland; men emedan ban ej
infann sig vid riksdagen i Söderköping 1595, så frändömde
Hertig Carl honom 1596 hans embeten. Friherren lemnade
dock ej godvilligt befälet på Elfsborg. Hertigen hestallade
derföre den fästningen "enligt Arboga riksdagsbeslut." St.
lastade då sina dyrbarheter pä ett skepp, och nar Hertigen
syntes kunna vara viss alt snart intaga fästningen, sedan
stadsboernc öppnat stadsportarne, steg han ombord och
seglade till Danmark. Det var om skärlhorsdagen. Bland
andra skäl för fruktan alt falla i Hertigens händer var ock att
ban sagt till Hertigen, det ett rykte gick, att HiksR. Bengt
Ribbing dött till följe af Hertigens hugg och slag. Den
sagesman, Friherrn uppgaf, fann bäst att neka, hvarföre
Hertigen förklarade, att han skulle hälla sig till sin
sagesman, helst Hertigen ej längre ville ville "torka in" sådana
lögner och sqvaller. Er. St. dog i Danmark 1599. Kort
efter flykten till Köpenhamn, förklarade Hertigen honom
hafva förverkat frilierrskapet. Ar 1593 underskref denne
Stenbock Upsala Mötes beslut bland Rikets Had.

Erik Stenbock hade med Malin Sture tre söner och en
dotter, nemligen 1. Svante, född d. 1 Apr. 1572, död d.
25 Fehr. 1632. Gift med Brita Clasdotter Bjelke till Wik,
barnlös. Han var Hertig Carl Philips Itåd och Lagman i
Södermanland, skrifvande sig Frih. till öresten och
Hrono-bäck, Herre till Torpa och Helgö. 1615 var han i Revel,
då ban jemte flera andra intygade att Gubernatorn Gabr.
Oxenstjerna var oskyldig i de klagomål, Slottsfogden Job.
Jakobsson gjort öfver honom. 2. Gustaf (se nedanför JU 10),
3. Sten (^f 9), och Brita. Pcringskölds Monum. Upl.
T. II. p. 96.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free