Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Stenbock, Gustaf Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Stenbock, Gustaf Otto•
sista gingen räckte St. sin hand sade ban, enligt hvad de
lefvande ännu kunde berätta, då St. begrafdes: "Såsom vi
nn hafva så lång tid och genom så många tecken försport
och sett med hvad kärlek, trohet och devotion,
Fältmarskalken hafver gått oss och fäderneslandet tillhanda och vist
sitt redliga hjerta och tappra conduite till Vårt och Riksens
interesses och bästas befordran, förmode Vi ock att så framt
Oss skulle något dödligt hända, att J med lika sådan
be-römlig zele ocb ifver gå min k. Son till råds ocb banda,
som J ha gjort Oss, så länge krafterne kunna tillsäga";
giftandes honom således ett nådigt afsked och försäkrande om
ett särdeles tecken deraf vid sin återkomst. Han fick ock
nu ett indrägtigare lagmansdöme i det Vesternorrländska,
hvilket ock innefattade Lappmarken, Herjedalen och Jemtland.
Dödsposten sändes St. att snart förkunna för arméen,
hvarvid ban, sam sjelf var inom arméen så varmt älskad,
lyckades att få allas försäkran om lika trohet mot Sonen,
som de visat Fadren. Detta ansågs under dåvar. ställning
för ett stort värf. Då St. sedan efter freden afdankade
arméen i Helsingör, försköt ban af egna medel ej ringa för
att lemna alla nöjda.
Intill 1664 förblef St. ensamt upptagen af
Gen.-Gon-verncments-pligter. Huru ban fyllde dem, träffar läsaren
tecknadt i Skånes historia af Cronholm. Sedan St. blifvit
en af Riksföreståndarne, blef han Lunds Universitets första
Canceller, och var det ifrån 166G till 1684, således just
den tid, då Akademiens första rika stat uppgjordes, enligt
hvilken denna Högskola bort blifva en af de rikast doterade
i Europa. Huru St. fyllde detta vigtiga kall, finner läsaren
i Lunds Akademies historia af Ahnfelt. Vi inbespara
rummet här åt det biographiska, som måste sökas spridt i en
mängd verk och archivet’, genom dessa hänvisningar till
allmänt tillgängliga, bögt aktade arbeten för hvad som angår
dessa Stenbocks särskilda väl utförda allmänna, i särskilda
skrifter uppskattade värf.
Om 1664 M. G. De la Gardie, Lithauens eröfrare, sökt
Fältherretjensten och lemnat Riks-Gancellers-embetet, skulle
säkerligen både han oeh hans svåger G. O. St. stå bättre
till hoks i historien. Det var för denne sin svågers skull,
ban synes vikit från denna tanke, till hvilken en svåger till
Riks-Cancellerns broder RiksR. A. Forbus lär styrkt honom.
Vid denna tid skref emellertid RiksR. Grefve Stenbock till
RiksR. Baron Forbus, huru ban ansåg sig ej lättelig kunna
förbigås sådant vacerande embete att bekläda (som Rik*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
