Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Stenbock, Gustaf Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 Stenbock, Gustaf Otto•
tjenst ocb nationens gloire. Och såsom Gud särdeles thenne
sal. Herrens redelige och frimodige uppsåt vid thenne
passagen befordrade, så tillät ock den gode Guden, at fienden
igenom thenne vigoureuse desseiuen så förskräcktes, at han
efter ett ringa motvärn rymde fältet, ahandonerade alla thess
fördelhaftige poster, uphof then kostbara Belägringen,
tände elden på thess läger och broar och enteligen aldeles
qvit-terade Hisingen och Inland. Thervid ej heller bör
underlåtas Gudz stora Almacht och thenne S. herrens conduite at
K. Maj:ts armée, som thenne Sal. herren hade tben äran at
commendera ocb föra, bestod allenast af 6500 man, men
theremot de två fiendtliga arméer af 15,000 största delen
af the bäste Tyske regiinenter." ... St. gick hem efter
fredsslutet, och var, yttrar Berch, "detta den tredje resan, som
han ur Norge kom med fred och välförrättade saker." Ilan
åldrades sedan i fred och fattigdom till sin död d. 24 Sept.
1685. Medel till begrafning lofvades men uppskötos så
länge, att ban först d. 30 Apr. 1686 kunde bli begrafven.
Begrafningen skedde i Riddarholmskyrkan, men liket
nedsattes sedan i Strengnäs Domkyrka.
Isogæus yttrar om Riksamiralens personlighet: Han
älskade Guds ord och rättade alla sina gerningar derefter med
en christlig vandel, ban försummade aldrig bönestunderna
morgon ocb afton med ett ödmjukt knäfall, hvarken i fält
eller hemma i sitt hus. Har ock sjelf åtskilliga anderika
böner och psalmer componerat, ... så alt man kan i
sanning säga, att han var en oskrymtad cbristen och en
nitälskande gudfruktig herre. Han understödde gerna Akademier,
kyrkor, skolor och fattiga, enkor och faderlösa. I dom var
ban rättrådig och samvetsgrann, i sina embeten flitig och
oförtruten, betänksam i det han talte och aklsam i det han
gjorde. Kort förrän ban dog sade ban sig ha en försmak
af den eviga glädjen i hjertat och se himmelens klarhet.
Gud ske lof, sade ban, mig tyckes jag hörer den rösten:
Du är min: ingen skall rifva dig ur min hand. . . . Jag
kommer nu der jag skall göra reda för mig, vetandes i mitt
samvete aldrig med uppsåt ha begått något, som skulle
sträfva mot min nåd. Öfverhet och mitt k. ,fädernesland.
Men in för Gud bekände ban sig såsom sakuande all
egen-rättfärdighet, suckande i sjelfva dödsminuten: ... dock vill
jag icke förtvilla, men tänka troliga på din död Herre Jesu
Christ. . . . Hans christliga fromhet berömmes också af H.
Spegel i den egenhändiga likpredikan öfver den fordne
principalen, som finnes på Lunds Bibliothek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
