- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
316

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

Stenhögk, Magnus.

mig så före, som Esopi fabel om vargen och lammet vid
bäcken. När dessa varor confiscerades, låg jag sjuk af min
blessure i Narva." St. hade ej vetat af dessa varor, förrän
ban var ansökt af Engelsmän och Armenianer att
intercedera för dem, hvilket han gjort som om det varit hans egen
sak. H. Maj:t hade persvaderats till den confiscationen af
bögre hand än St:cks. St. accuscrades just för sin trogna
zele att göra England tjenst i det han på B. 0:s enständiga
salutaira begärau träget gjort påminnelser att
Commercie-tractaten de begge kronorna emellan måtte snart och med
allvar företagas, hvaröfver man blifvit orolig. St. nämnde
för Kungen om denna medisansen. Kon. svarade: Gubevars!
liurit komma de att säga det J aldrig gjort. St. fruktade
att ändå få tort af den blamen, då Kon. svarade: å lappri,
lät dem säga hvad de vill. Jag vet väl att J intet löper
med några intriger. En Engel af himmelen hade för öfrigt
ej kunnat bevisa K. Maj:t att de varorna ej voro confiscabla.
De som bådo att återfå dem som en nåd, fingo så; men ej
de som kräfde dem som en rätt. St. hade inne hos
Konungen sagt publiquement: jag vill aldrig dö saligt om
Frankrike ej i dess vänskap II. Maj:t bedrager. Inblandandet af
salighetsfrågan i det politiska var ett fel, som beskuggar
vår hjelte, redan i medgången, än mera under motgångens
stormar.

Vid öfvergången af Düna d. 9 Juli 1701 var Stenbocks
råd till mycken nytta. Han skref till sin hustru que le lloi
a suivi mes sentimens pour cette entreprise. I det slag,
som följde efter öfvergången, commenderade ban Infanteriet
midt pä fronten med lycka. Den 1 Jan. 1702 skref St.,
att Konungen beskref Polackarne mycket eländigare än
Ryssarne. Den 12 Juli dog B. Oxenstjerna och den
brefvexlingen upphörde, som hittills varit vår mest anlitade källa.
Numera synes Stenbocks politik blifvit alltmer den
rojalistiska. Vi finna honom framdeles som den främste i detta
parti, så snart Senaten med Gyllenstjerna och Årv. Horn i
spetsen hunnit bilda ett aristokratiskt som dess motvigt.
Stenbocks segerkedja fick allt flera länkar. Tvenne gånger
slog St. Prins Wiesnowiskis corps, surprenerade Wilna och
bidrog ej ringa till den bärliga segern vid Clissow d. 9 Juli
1702. Derefter började segertåget bli sagolikt genom makten
af den opinion, Carl och hans här vunnit i Europa. Liewen
befallte det fiendtliga cavalleriet vid Düna att ej skjuta och
det lydde. St. befallte Commendanten i Krakau att komma
ut till porten, der St. stod med 300 man. Han kom och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free