- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
319

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stek bock, Magnus.

319

27’/7 t:r guld, som General-Fä] tcommissarius. Ej heller
förminskades Stenbocks lust att gå hem till Sverige af hans
politiska tänkesätt. Ilan såg Bengt Oxenstjernas fredssystem
förgätet och sedan krigssystemet oåterkalleligen valts, synes
St. bland dem, som ej gilla K. Carls schackspel med
Konungen i Polen. St. anlände till Malmö d. 4 Juni,
sedan ban för sin försvagade helsa en tid nyttjat utländska
bad. Nu först hemtade han sin fru från Stockholm, der de
vistats, liksom på Kronobäck, under de sju krigsåren. Blott
1704 och 1703 besöktes St. i Danzig af sin maka. I Oct.
företogs en resa omkring i Skåne, dervid alla klagomål blefvo
vänligt afbörda, de billiga afbulpna. På ett ställe fick ban
600 klagoskrifter. Tre kronobefallningsmän, fyra länsmän,
en brofogde och någre häradsskrifvare blefvo afsalla. En
Commission tillsattes alt biträda, hvari aktade män insattes.
Han skref 1709: Alt jag viste mig allvarsam, öfverdrar mig
sura miner och allehanda omdömen som jag hör. Vi
hänvisa till Cronholms Skånska historia.

Danmarks anfall efter slaget vid Pultava 1709 torde,
ntom Stenbocks närvaro i Skåne, bragt Sverige till
undergång. Vid första underrättelsen om de danska rustningarne,
började St. sätta sig i försvarstillstånd. Förnäma fiender
till honom och hans ära sågo deri en dårskap och, dä
Danskarne redan uppställt sig vid Helsingborg, påslod man i
Stockholm, att St. skulle sjelf betala all kostnaden af de
onödiga skånska rustningarne. Nu framstod St. ej blott som
en stor organisatör ocb anförare, utan äfven som en talare
af hög rang i vår vitterbets-historia. Loenbom bar anfört
det tal, St. höll på Malmö torg d. 27 Sept. 1709, och som
ej bör förbises af våra vittre domare. Händelserna höra till
Sveriges historia. I Stenbocks biograplii må allena upprepas,
att, enligt Nordberg (Carl XII:s Hist.) ej allena gamle
ryttare och soldater fingo såsom nytt lif, utan ock unge
bonddrängar och gossar lupo godvilligt från by och lada och
läto skrifva sig till soldater, när de hörde att Grefve St.
skulle föra dem an. Men ibland skånska bönderne voro ej
få "danskt sinnade." Till Arv. Horn skref St. d. 15 Jan.
1710: "Jag slår nu här att betäcka Carlskrona, men hvad
uselt tillstånd ... står ej att beskrifva. ... Jag ber E. E.
för Jesu skull lägg sin ferma pouvoir häremellan, att
verket med fullkomligt eftertryck angripes, ty annars ligger
Skåne innan Maj månad öfver ända." (Han bade då hvarken
penningar eller marketentare). "Jag tror att jag innan kort
tager min död af den chagrin jag ser mig bragt uti." I Mö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free