- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
326

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

Sten ii ock, Magnus.

med Danmari; ocli Ryssland mot Sverige. Detta förslag
syntes St. godt, som väl faun svårighet nog under Sveriges
nuvarande elände att kriga med de två grannarne. Alen i
stället för att hedja Stanislaus resa genom natt och dag
till Kon. Carl och först anförtro honom sitt förslag, anser
han K. Carls yttrande i ett bref af d. 25 Fehr. 1712 att
ban borde "med hörsamhet efterkomma hvad Stanislaus i ett
eller annat mål kan hafva att befalla, isynnerhet hvad
krigs-operationerne angår", vara tillräckligt skäl för att på eget
bevåg sluta stillestånd på fjorton dagar och börja öfverlägga
med en fiendtlig minister i ett så högt ärende. Dertill
släü-dc Stanislaus orden så, att det måste reta K. Carls välkända
högmod till att förkasta den barmhertighet, Stanislaus ville
bevisa honom. Vellingk var här mycket klokare än begge
två Herrarne vid arméen, förklarande att det borde kosta
Stenbocks hufvud, all ban ej straxt efter landstigningen slog
sig till högra handen iuäl Polen eller ock sökte att falta
fienden i flanken vid Tribsees; uppgifvande huru Stanislaus
bort stylisera sitt. anbud, om del skulle kunnat emottagas,
nemligen alls icke anslå strängen om uppoffring för Carls
bästa, utan ärligt bekänna att del var tör eget bästa han
allena log sitt steg. Vi veta att hvarken Stanislaus eller
M. Stenbock sedan fingo se K.Carl, alt den förre fick veta,
att om han ej ville ha Polens krona, skulle den gifvas till
cn annan, mon ej fil återgifvas till K. August, och St. fick
ett bref, skrifvet, enligt Fabrice,, i vredesmod, ehuru med
värdighet, der stilleståndet antyddes, att ban endast kunde
försona sitt fel genom att vinna en seger. St. bröt upp
från det intagna Rostock med 15,000 man. Segern vanns
vid Gadebusch d. ^ Dec. !7!2, der Svenskarne slogo en än
som dubbel, än som tredubbel uppgifven effcctif styrka —
säkrast 20000 inan; — nieu enda följden var, att en hop
folk dog utan naturens besvär. -4000 blefvo fångar, 2000
stupade. Ofiioerarne duellerade pii många punkter. En hel
dansk bataljon låg pä valplatsen i den ordning de stått i
ledet. Detta ar, skrifver Fant, den sista rangerade batalj,
svenska tropparne vunnit. Under det nu Stenbock skulle
försona K. Carl gentim bedrifter, uppbrändes Altona, livarom
så mycket är skrifvet, alt vi ogerna öka den materien.
Likväl kan ämnet ej med lystnad förbigås i Sl:cks biographi.
Detaljerne finnas utförligt framställda i det äldre "Stenbocks
lefve|n:" af Loenbom, liksom det nyare af N. M. TI». I
sina egna skrifter har St. alltför mycket utgjutit sitt
svidande hjerta i det ämnet, derunder ban visserligen "med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free