Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Stenbock, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
S t i: n it o c k , magnus.
dylika svåra knutar i vår historia, medan änuu ncterne ej
förmultnat, så skulle klara meningar om dessa intrasslingar
ha kunnat hilda sig. Nu se vi blott ett altare, der
Stenbock ocb en svensk armée offras och dervid skymta vi Görtz
och Vellingk bland offerpresterne som biträden — eller —
räddare; derefter se vi Görtz och Vellingk offras af Svea
Rikes Ständer. Man dömmer än den ena än den andra
parten’* hårdt, menT utan klar insigt och fasta stödjepunter för
omdömet.
AH skrifva tjocka tomer om Götherne vid Svarta
hafvet, under namn af svenska häfder, behagar mer. Dermed
kan ock ingen samtida stötas. Dock, deri ligger ej skälet.
Ligger det i en omedveten national andryghet?
Görtz är oss begripligare än Carl XII, då "Tonningska
acterne" gillas. Görtz var Holsteinare och Stenbock hade
vållat Holstein, bland annat ondt, sjelfva Slesvigs
occupa-tion af Danskarne, genom att inkasta den armée, som var
utsugen ur Sverige för att hemta Hon. Carl XII, i en
hol-steinsk fästning, hvartill han blott egde rätt, efter en
förlorad action ocb med skyldighet att medföra sex månaders
provision. Han hastade sig dit efter en lysande seger, nära
tomhändt. Den omyndige Hertigen af Holstein blef här lik»
illa sedd till godo som efter Carls död 1718.
Vi upprepa, alt K. Carl är här den obegripligaste och
kunna sannerligen ej undra öfver att St. i sitt testamente
som samvetssak anser, alt ban "bela sin lifstid præfererat
sin Honungs tjenst framför Guds och sin egen hugnad."
Har Stenbock då förgäfves segrat och besegrats?
Visserligen icke. Både hans och sedan H. Carls öde verkade
djupt på Svenskarnes. Derigenom bröts först i grunden den
gamla vikingandan inom oss. Man sade förut om Svenskarne
att de kunno ej sitta stilla, som det erkändes i Rådet i 17:e
seklet. Efter 1718 ha vi kunnat hålla oss hemma och
utbrotten af den gamla vikinglusten ha varit korta. Både
Europa och Sverige ha vunnit mycket genom dessa frukter
af de Carolinske hjeltarncs stridsmödor och olyckor. Det
blef någorlunda allmänt insedt, att krigsäran vanligen liar
sina negationer jemte sig, som upphäfva densamma, så att
elt snöglopp, som blåser inot fiendens ögon, kan ge cn
total seger vid Narva åt Tironcr, och ett litet missförstånd
mellan två anförare vålla eu total förlust vid Pultava åt
Veteraner: att ögonblickets enthusiasm kan bereda segern
vid Helsingborg och ett halfårs funderingar af statsmän och
hjeltar ej förekomma capitulationcu vid Tönningen. Ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
