- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
353

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stenhammar, Johan - 3. Stenhammar, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stendammar, Carl.

353

deles d. 51 Jan. 1700 i Upsala. "Ståndaktig under
plågorna, munter midt i sitt lidande, dog ban densamme han
lefvat, och vände icke ett sorgset ögonkast tillbaka till den

verld, der han skulle begråtas.....Han var ung; han egde

hvad ban behöfde; han var älskad och aktad. Hans lynne
var glädtigt och ännu obetungadt af bekymmer."

Så tecknar honom Adlerbeth i svaret till bane
efterträdare, Frih. Fleming, ocb, enligt hvad vi i vår ungdom
hört om den aflidne, ligger deruti ingen öfverdrift eller
tomt smicker. Men hvad Talaren föröfrigt yttrar om "de
philosophiska systemer ban genomtänkt", "de sanningar
ban ville sätta i stället för "fördomar och villfarelser", —
detta kan numera svårligen godkännas. Ty St. var visst
ingen djup tänkare; barn af sitt tidehvarf ville ban sälta
Vol-taireanismen i stället för de öfverklagade förvillelserna,
hvarvid mensklighet och samhälle voro långt ifrån alt vinna på
bytet. Såsoin skald saknade St. originalitet, fantasi och
uppfinning, hvilken brist blott svagt ersattes genom
rhe-torik, diction och en qvickhet, som, ehuru stundom
krystad, synes oss vara större än Hammarsköld ville erkänna.
Hans känsla var öm, men något sval. Nyssnämnde kritiker
ger företrädet åt de stycken, i hvilka vår poet lyckligt
utförde hvad sjelfständigare tyska snillen uppfunnit; troligen
äro derföre öfversättningarna bättre än originalerna; mellertid
lästes på den tiden hans original-poemer Afskedet till Camilla
och Elegien Carl Sehtnan, hvaraf Hammarsköld icke blef
gripen, med både rörelse och beundran. Men hvem känner
nu de dikter, som för femtio år sedan helsades med jubel
och förtjusning?

Skrifter: Joban Stenhammar» Poetiska Skrifter, förut mestadels
tryckta i Sv. Akad:s Haml|, ocli Extra-Posten, utgåfvos 1807 i
ett octav-band, * , ♦

(Källor: Flemings Inträdestal å Sv. Akad. Bandi. Del. II fria 1790. —
Hammareköld, Vitt. Hist.)

3. STENHAMMAR, CARL.

Halfbroder till den föregående. Född d. 22 Maj 1782.
Student 1801. 1 sin första ungdom idkade ban, liksom alla
sina bröder, vitterlek; men mer och mer begynte han rigta
sina studier åt Botaniken, hvaruti han förvärfvade utmärkta
insigter, skaffade sig ett dyrbart bibliothek och ett rikt
herbarium. Denna vetenskap upptog så hans tid, att ban
först 1815 hlef Candidat och följande år Licentiat i den
biogr, l e x. XV. 25..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free