Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Stierneld, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiebnelii, Lars.
3G7
gifva, att vigseln skett i Schlesien). De hade en son Lars
Gustafsson, född 1506, som kallade sig, för att dölja sin
börd, som kunde väcka misstankar, först Kartesky, men
sedan ban blifvit bosatt i Norrköping, Eldh; ban blef 1621
gift med Brita Törneroos och dog 1630, eftcrlemnande tre
söner: Lars, adlad Eldstjerna, hvilken sedan blef Friherre
(JVs 05), död som Landshöfding i Ost ergöthland *), Samuel,
adlad Stjerneld, död som Kamrer i Tull- ocb
Licent-Con-toret i K. Kammar-Collegium 1716, och Abraham eller
Christer Eldh. Rosenhane erkänner ej denna gren af
Wasahuset. Konungalängden s. 51 **). Nämnde Kamrer Samuel
Stjerneld, adlad 1604 och introducerad pä Riddarhuset 1007
(J†? 1318) var g. m. 1. Brita Ralhin, hvilken ihjälslogs af
askan i St. Clara kyrka. 2. Marg. Becken. Hans son Lars
Stjerneld var född i Stockholm d. 12 Dec. 1669 af Brita
Rathin. Blef Lands-Sekreterare pä Ösel 1689 ocb efter
denna sysslas indragning Öfver-Exsecutions-Commissarius vid
Svenska arméen i Lifland 1700. Capitaine vid
Enrollerings-manskapet på Dagön, derpå Major ocb Commendant på
Dag-ön, då ban måste flykta för Ryssarnes infall 1710, sedan
hau i två år försvarat Dagön med kringliggande smärre öar
så värdigt, att K. Regeringen d. 7 Oct. 1714 ansåg sig böra
till K. Carl XII afsända ett reeomniendationsbref för honom,
då ban återkommit. Vid Riksdagen 1714 bar han varit
närvarande. Det var då ban ironiskt yttrade, när man ej ville
bevilja något för att afhjelpa Konungens och fäderneslandets
npd, sitt bifall till förslaget att sälja "de med svenskt blod
vundne Tropbéerne" och då "de tölpaktige Standerne antogo
denna lumpna utväg" (enligt yttrandet i Memoirerne 1742—
43), sade "den kort om hufvudet varande Stjerneld: jag
hade oriitt, som ej kom ihåg att man ej skall kasta perlor
för svin; ty de äta dem som ärter."
Att ban hade skäl att vara missnöjd med beslutet,
synes kunna bevisas äfven deraf, att samma år i Maj hade tre
*) tian uppgifves såsom den mest verksamme bland dem,
som skaffade fram Indelningsverket; likaledes såsom den der
biträdt K. Skattmästaren Gustaf Ronde vid B a n k i n r ä 11 n i n ge n ,
"en man med öfverilande hetta och fierté, men med excellent
embets-raanna patriothufvud och hjerta." Haudl. rör. Skandin. Hist. IX.
s. 114, 116.
**) Då Stjerneldska slägten insfcref denna genealogi i sina
böneböcker 1689 måste den väl antagas ha lika säker kunskap om sin
slägts förhållanden efter 1889, som väl nu 184C enhvar kan antagas
känna sina förfäder efter 1746.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
