Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Stierneld, Adolf Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Stiehneld, Adolf Ludvig.
Den unga Eken aldrig hinner
Ur jordens Trå i höjden opp ,
Om hon ej af den äldres topp
Sin skugga och sin svalka finner.
Dernäst ba vi träffat A. L. Stjerneld nämnd i handskrifna
anekdoter. Det var ban som 1780 måste slåss med Grefve
Magn. Carlsson De la Gardie på Beckers värdshus.
Anekdot-berättaren anmärkte dervid, att Fidei-commissarierne sällan
voro under frihetstiden kände för venale eller dissolute, men
att det merändels träffade in med yngre grenar af familjerne,
som ej hade en förmögenhet som svarade mot rangen: också
ett memorandum för dem som försvara denna väld i
ärfdabalken. Bedan fore riksdagen 1780 räknades Stj. såsom
hörande till den emotsedda oppositionen. Han hade varit
bögt i Konungens ynnest, men fallit i onåd och således
"tagit sitt parti." Om onådens anledning berättades följande.
Han hade engång i de kungliga rummen på Ulriksdal
tillställt en frukost för unga stallbröder, der man rumlade
någorlunda högljudt, då Konungen oförmodadt anlände.
Missnöjd öfver denna djerfhet, hade ban skarpt tilltalat Slj.,
som, kanske för mycket upprymd, säges ha haft det
"etour-deriet" att svara, att ett öde, en slump deciderat dem
emellan om hvilkendera som hade den största rättigheten
till dessa rummen (syftaude på sin börd från K. Gustaf I:s
äldste sons äldste son). Baron Stj. förklarade sjelf denna
förklaring som ett misstag, men uppgaf för Gr. Jakob Dela
Gardie orsaken till den iråkade onåden ligga i en spädoui
af mamsell Arvidsson, hvarpå Konungen trodde,
samman-laggdt med några ovarsamma utlåtelser af den ifrige
"patrioten." På riksdagen 1789 slöt Stj. sig nära intill
Riddarhus-oppositionen och blef i Fehr. s. å. arresterad. Gr.
Hamilton ansåg honom då oskiljaktigt förbunden med Baron
Carl De Geer. Stj. insattes först på Fredrikshof, sedan, då
rum der behöfdes för från Finland ankomne officerare, på
Drottningholm, dit han utfördes jemte Frietzcky. Dä alla
de arresterade riksdagsmännen frigåfvos vid riksdagens slut,
gjordes undantag blott för Baron Stierneld och Öfverste
Almfelt (som så ofta orätt kallats Armfeldt hos våra
författare), af hvilka den förre sändes till Varbergs fästning på
behaglig tid, den sednare till Carlstens. Delta i strid mot
sjelfva Säkerhets-acten, helst hvarken ransakning eller dom
föregått *).
*) Då von Asp om aftonen frågade Konungen om Stierneld också
blifvit fri, dä de öfrige fängslade undsluppit, svarade Konungen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
