Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 Tessin, Nicodemus d. tj.
entiere, et cela sans aucuoe reserve nu mcnagement. En
quelques semaines d’icy vons apprendrcz leur funcstc, mais
aussy tres juste sort." Den 13 Febr. 1719 skref T. till sin
son: "Vous scaurez le funeste sort du Baron Görtz, sans
que je vons le dise. Voyla la fin d’un’ ambition sans börne."
Redan 1713 var ock kungavännen Stenbock Görtz1
vedersakare. I bref till T. skref ban missödet vid Tönningen till
hufvudsaklig del på räkningen af Görtziska ränkor,
anmärkande: "min oskuld skall en dag visas, ej mindre än hvad
Görtz och det Holsteinska huset med sina adherenter äro."
Huset Tessin IV. 377. Jfr Cederschöld, Riksdagen 1719,
Rihanget, sid. 13. Att slutligen Konungen sjelf ämnade låta
arrestera Görtz, anser Geijer troligt. Teckn. af Frihetstiden,
sid. 21. Dà Görtz, okunnig om Konungens död,
arresterades, trodde han ock sjelf, att det skedde på Konungens
befallning och uppsatte en böneskrift till honom.
Som verkande statsman blef T. snarare helt och hållet
förvandlad än förändrad från och med Carl XII:s död.
Uppdragen, framhållen, hägnad, upphöjd och öfverhopad med
konungsliga välgerningar under enväldet, var han dess
till-gifnaste tjenare *) ocli påräknade i det den kraftigaste häf-
*) T. tillhörde det parti af parvcnner, »om Geijer tecknar uti sin
skildring af Frihetstiden, sid. 10: ’’Deri har Carl XI — med ett
förträffligt förstånd för det vanliga, men ej tillräckligt för det
ovanliga — förnämligast felat, att han, som i Sverige satte gränsor för
allt, ej ville veta af några för sin egen myndighet. Redtictionen tillät
Konungen allt för mycket behandlas såsom en partisak. Dan
emottog den nr händerna pà ett parti — den adeliga oppositionen mot
Regeringsherrarna, hvilken till sig räknade hela den lägre adeln;
men ej saknade medlemmar *f den högre — han lät den falla i
händerna på ett annat annat, Hofpartiet af de nya männen, som denna
tid gjorde sin lycka på andras fall, en framtids Aristokrater, nil
Ultra-rojalister, som alla svurit den oinskränkta Konungamakten»
fana, såsom det säkraste sättet för borgerliga förtjenster att göra s1^
gällande. Hvad en medlem af det förstnämda partiet, Riksrådet Cl.
Rålamb, i sitt hjertas bitterhet yttrar om detta sednare parti, till
hvilket makten öfvergick, är föga från sanningen aflägsnad!: "allt
sknlle lämpas derhän, att Konungen till ingen lag, till ingen ed, till
ingen försäkring, löfte, förskrifning eller aftal vidare måtte vara
bunden; och tvertom Ständerna hafva hvarken lag, privilegier eller
rättigheter att påstå, ja, ej ens någon egendom, emedan den vore
kommen från Kronan, ntan skulle allt, nnder skenet af Konungens
makt, bero af dessa statsmäns godtycke." Och sid. 15: "Känner
man Carl XI:s personlig» rättvisa och vördnad för lagen, men tillika
denna ömtålighet om sin myndighet, som var den enda svaghet,
genom hvilken han kunde missledas, så kan man i allt sådant ej
misskänna inflytelser af samma parti, som nu i rikets allmänna
handlingar införde ett nytt språk. Konungens absoluta välde blef ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
