Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
T b s s i k , Nicodemus d. y.
diga öfverhet, den han i 50 år tjent, mindre gjort sig
del-aktig af sådana förgripelser, som depulationen denna gång
öfver honom anmärkt; slutande: Ecce testem meum in
coe-lis et conscium in excelsis.
Gyllenborgs förklaring öfver det han för T. intercederat
var, att han det gerna gjort, emedan T. mycket ångrat sin
felaktighet, som egentligen bestod deri att han ej rätt
upptagit H. Maj:ts utlåtelse och derigenom fallit i den
beklagliga svagheten, som var en ålderdoms-hastighet, emot det
han eljest i 50 års tid emot Konungar och Drottningar,
dem han redligen tjent, sig aldrig förbrutit. Horn, som i
detta mål gjort ett med Gyllenborg, hade ock ingifvit sin
förklaring, att ingen kunnat hafva menlösare intention än
han, då han för T. intercederat, hvilket ban bad hos
Ständerna måtte för gällande ursäkt anses.
Emellertid anlände från Konungen tvenne skrifvelser. I
den ena förklarade sig Konungen som en christen hafva
förlåtit T. den visade sidvördnaden; men som han fruktade, att
sådant i Riksmarskalks-embetet torde oftare förefalla,
önskade han att T. måtte från Riksmarskalks-embetet
dispen-scras och en annan af Riksråden dertill insättas. C. G.
Tessin anhöll då om uppskof af adelns utlåtande, till dess
fadren inkommit både till Konungen och Ständerna med en
ödmjuk supplik. Saken hänvisades till Stora Secreta
Depulationen.
Efter öfverläggning kunde Deputationen ej annat finna,
Sn att, i anseende till en oanständig animosité emot
Majestätet, Konungen måtte ske ett behagligt nöje, hvad
om-vexlingen af Öfverstemarskalks-embetet angår, särdeles som
T. i sin höga ålderdom och ständiga opasslighet komme att
njuta en märklig lisa och i öfrigt behålla den dertill
hörande penninglönen, fast de andre dervid fallande förmåner
tillföllo successoren.
T. led i sina sista år mycket af podager. Hans
"siuk-dom är i gemeent swårast enär kiälen går utur jorden",
skrifver han 1718 (Handl. rör. Skand. Hist. XXX. 525).
Han afled d. 10 Apr. 1728 och begrofs i Stockholms
Storkyrka utan ståt, och utan monument. Han hade dock der
lemnat lysande minnen efter sig: Kungastolarne samt J. G.
Stenbocks och Ehrenstrahl epitaphier. Sonen lät genom
Hedlinger slå en stor skådepenning öfver honom. Medaljer
voro öfver honom förut slagne 1711 och 1725.
T. blef gift första gången 1COO med Enkedrottningens
Kammarfröken Hedvig Eleonora Stenbock, dotter af R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
