- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 18. Tannström-Törnflycht /
90

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

Te 8 8 in, Carl Gustaf. 90

Men knapt var det afgånget, förr än motpartiet täckte
betänkligheter i Rådet om den utlofvade reciprocitcten i
hjelpsändningar. Den kunde nemligen 1) tillämpas till de
förevarande stridigheterna rörande Handelscompagniet i
O-stende och genast fordras samt 2) ntsträckas till Kejsarens
italienska länder. Nya iostructioner sändes derföre till Wien
d. 29 Juni för att — under föregifvande att få ordet legitimis,
hvarmed man redan visat sig missnöjd, uttaget — få bela
saken uppgifven. Horn erinrade, alt den desaveu T. härvid
gåfve sig, alls icke rörde honom personligen, då han i
egenskap af Minister blott hade gloriam obsequii. Med samma
depeche följde, såsom en a vis au lecteur, följande utdrag
ur Pufcndorf med understrukna ord: Basserodio quoque
inan-datum non fuisse Tractatum in has leges concludendi, sed
cum tcedio coeli Suecici Tractatum utcunque deproperasse,
quo discedendi facultas fieret.

Före ankomsten af dessa nya instructioner hade T.
redan anmält ratificationens ankomst ocb gjort aftal med
Ryska Ministern om utvexlingen. I stället för att desavouera
sig utverkade ban sedan, emot många protcstationer och
mycken ogenhet, två separat-artiklar om bjelpsändningen och
fick ordet legitimis uttaget, hvarpå man skred till
utvexlingen. Till styrkande af sitt beslut att ratificera bade T. 1)
sin kunskap om Ständernas önskan 1724 att se ett närmare
förtroende med Österrike upprättadt; 2) sina klara och
bestämda instructioner; 3) Ryska Ministerns yrkande på
skyndsamhet. Enskildt vann ban bifall af sin vän,
Statssekreteraren för utrikes ärenderna, Frih. Höpken. Men utom det
missnöje ocb de hotelser, som hördes directe hemifrån, skref
Envoyéen Frih. Gedda från Paris, att Cardinal Fleury sagt,
det T:s förhastande torde kosta honom hufvudet. Han fann
nödvändigt att ofördröjligen resa hem och kallades äfven af
sina vänner till förstärkning af deras leder. Riksdagen
öppnades d. 1 Sept. T. blef åter verksam riksdagsman, insattes
i mindre Secr.-Deputationen och bade snart den
tillfredsställelsen, att både den Österrikiska accessionen i allmänhet
och hans dervid gjorda tjenster vunno fullkomligt bifall.

Men, frågar Höpken (Tessins Minne, sid. 29),
"hvarifrån härrörde den snälla ombytligheten här hemma? Den
frågan kan historien upplysa, när bon beskrifver riksdagen
(1726), der Hannoverska Förbundet med mycken rörelse,
och med store mäns offer, blef afgjordt, och knapt var den
sluten, så försvann alltsammans med dess upphof: hade
dessutom inga rötter, ingen grund; ty Europa var ännu mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/18/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free