Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii G T l , s i n , Carl Gustaf.
fordrads urskillning, vaksamhet ocb dryga omkostnader, dels
till lefnadssätt, del; till föräringar. Utgifterna härtill
öfver-6tego vida hvad staten bestod; men T., som lifvades ej
endast af tjenstenit, utan tillika af öfvertygelsen, lät sin
enskilda förmögenhet springa, för att ernå sitt syftemål. Hans
personliga egenskaper, som beredde hans triumf i salongerna,
ökade vigten af hans framställningar jemväl hos F.: en ny
Fabius Cunctator, hvilken, för att bringas till beslutsamhet
och beslut att i subsidieväg lösa på pungen, behöfde äggas
af alla de retelsemedel, T. kring honom satt i rörelse. Äfven
med F. bedrefvos underhandlingarna, framför allt i början,
under den tätaste hemlighetsslöja. De radplägade hvarken
i Versailles eller i Paris eller på Issy (F:s landtslott), utan
under föregifna spatserfarter, än pä det ena, än på det
andra luststället i hufvudstadens omgifningar. Sedan F. lånat
örat ät förslagen och fordringarna, äskade han naturligtvis
bestämd uppgift på de stridskrafter, Sverige kunde
uppställa. Ala ingen låta dåra sig af Geijers yttrande om T:s
mästarskap "att hålla god min mot franska ministèren öfver
sakernas egentliga tillstånd i Sverige", att tro, det han nu
hvarken lyckades eller ens böd till att föra F. bakom ljuset,
i afseende på vår krigshär, vår flotta och våra förråder.
1) Är det ej tänkbart, att en statsman med hufvud och
fosterlandskärlek skulle lättsinnigt söka missleda den
bundsförvandt, hvars bistånd man anlitade, helst ett så stort
företag, utan nödiga utvägar till dess utförande, lemnade ingen
förhoppning om framgång. 2) Visste T. så väl som F., att
eu falsk uppgift ofördröjligen skulle blifvit vederlagd af
Frankrikes Ambassadeur i Stockholm, isynnerhet emedan det
ej lider något tvifvel, att en så betänksam minister, som
F. ej beviljade Frankrikes subsidier, innan ban, genom
be-mälde Ambassadeur, controllerat riktigheten af
underhandlarens uppgifter. 5) Var T. Horns politiske fiende,
sjelfva häfstången till hans aflägsnande från statsbestyren,
och Sveriges dåvarande blomstrande belägenhet var helt och
hållet ett verk af Horns statsmannavishet. Det kan således
ej förmodas, att T. ens velat förgylla en beskrifning, hvaraf
äran uteslutande kom hans motståndare till godo. När
F. inhemtat af T:s uppgifter, besannade af Franska
Beskickningen i Stockholm, att Sverige var iståndsatt att
både utföra och uthärda ett krig, beviljade Frankrike de
erforderliga subsidierna. Sålunda löstes den första knuten
af underhandlingen. Det utgjorde andra knuten i T:s
rådplägningar med F., att, medelst Frankrikes inflytande, göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
