- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 18. Tannström-Törnflycht /
125

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1S8 T b s 8 i i», Carl Gustaf.

komat en betydlig egendom i provinsen, der ban bosatte sig,
tröstande sig öfver den förlorade gunsten med de rikedomar,
ban vunnit — ur Czarernes skattkammare. Men, äfven
sedan freden mellan Ryssland och Ottomaniska Porten blifvit
afslutad, medelst det franska sändebudets falhet: äfven
sedan Hessens och den svenske Konungens dubbelhet var lagd
i dagen: äfven sedan Danmark, pä grund deraf, dragit sig
tillbaka frän all medverkan i förehafvandena; bade utgången
af kriget likväl kunnat ocb bort blifva ännan, än den blef.
Under vanliga omständigheter skulle K. Fredrik, som icke
var främling pä valplatserna, blifvit krigshärens naturlige
anförare, hvartill ban ock erböd sig. Men hans uppförande
förböd, alt åt honom anförtro krigsförehafvandenas ledning.
General Dicmar, hans förtrogne, hade offentligen vid ett
främmande hof yttrat sig med gäckeri om krigsföretaget:
och i Senaten röstade Konungen för detsamma. Sveriges
plan var byggd på en sammansättning af flera makter mot
en gemensam fiende: och Fredrik lät sina arfländer sluta sig
till ett annat förbund, än med hans rike. "Konungen sjelf
var emot kriget, fastän ban tyckte mera om att förställa
sig", yttrar Cancellipresidenten Riksrådet Ulr. Scheffer. Åt
en så tvetydig person borde man icke anförtro
commaudo-stafven. Sämre hade det väl i alla fall ej kunnat slå ut, än
nu skedde; men detta kunde ej förutses. Man var således
ursäktlig i misstaget — och rättvis i bestraffningen."

I Paris såg och besöktes T. ofta af vetenskapsmän och
konstnärer. I Hårlemanska samlingarne på K. Bibliotbeket
funnos i Gahms tid åtskilliga vackra graverade estamper,
gjorda i Paris af stora mästare och tillegnade T. För
Stockholms slott ocb egen räkning beställde T. flera målningar.

Sedan franska regeringen ökat subsidierna öfver
con-ventionens innehåll, ingick T. i öfverläggning om
coromer-ciella förhållanden, i följd hvaraf en preliminär
Handels-tractat tecknades i Versailles d. 2.’» April 1741. Tillika
erhöll T. uppdrag att med Neapolitanske Ministern i Paris
öfverlägga om samma ämne. Efter många vexlade projecter
underskrefs en Handclstractat mellan Sverige och Neapel i
Paris d. 50 Juni 1742. Kort förut hade T. gjort en resa
till Frankfurt för att såsom svensk Ambassadeur lyckönska
den nye Kejsaren Carl VII till sin krona, hvarifrån ban
återkom till Paris i Febr. 1742. Med den drygaste kostnad för
sig sjelf bivistade ban Monarchens kröning, skrifver Gadd.

Under vistelsen i Paris anhöll T. d. 27 Apr. 1741,
måhända äfven af missnöje med hans ansträngningars noutrali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/18/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free