Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<44
T ii s s i k , Carl Gustaf
derföre Konungens kallelsebref och Gonsistoriuni en skrapa.
Man ansäg T. hafva del häri. Förmodligen ville han
härigenom fästa Prinsens sinne vid mera intelligenta föremål,
då ban misslyckats i enskilda försök, som blott slogo an på
Prinsessan. Jfrn sid. 136. Som stor Mecenat och lycklig
Canceller för Abo Universitet, ämnade väl T. sjelf*)
hufvudsakligen styra Upsala och såg ogerna den Mössorna mera
benägna Å. i spetsen för det förnämsta Universitetets
angelägenheter. Ty icke synes han kunnat räkna på
Kronprinsens egna insigter och nit, alt döma af de sid. 136 införda
brefven. Samtidigt med Cancellersvalet skrifver ock T. om
Kronprinsen d. 15 Sept. 1747: "Jag slöt min berättelse sist
vid Drottningholm aftonen före en jagt, som egde rum
följande dageu. H. K. H. Kronprinsen sköt der en tam varg
med samma nöje, som om denne hela sin lifstid irrat kring
i skogarna. Sådant bevisar, alt allting är fördom här i
verlden: hasta! Denna lilla list lyckades förträffligt, och
Prinsen blef alldeles icke ond på oss för ett bedrägeri,
hvilket man salt i verket för att tillskynda honom ett nöje."
Jfr Skildringar, l:a h. sid. 5. Emellertid tog Ihre — en af
Å:s män — vid parentationen öfver Gyllenborg en stark
hämnd uti uttryck, som genom sina genomskinliga
dubbelmeningar väl innehålla det skarpaste, som dittills framträdt
i svenskt tryck. T. ex.: "Ainisimus et nos Cancellarium,
tanto majus nostrum, quanlo certius sæculi ornamenlum, et
de quo uiagnificenlius nihil uon modo dici, sed ne cogilari
quidem potest, quam quod jacturam bane satis reparari non
posse, pro sua in nos gratia judicaverit Angustissimus
Suio-niæ Monarcba, Fridericus l:mus, nisi suis auspiciis
Acade-miam Upsaliensem regendam traderet Serenissimo Regni
Suecia; Principi bæredilario, Domino noslro clementissimo,
Adol-pho Friderico. Nos ut adeo audacia vota ipsi concipere vix
nusi fuissemus, ila geminata pietate ccrnuique exosculamur
Serenissimi Principis nostri clementiam, qui, venerabuudis
hujus Lycei desideriis gratiosissime occurrens, nostræ umbræ
ignoscendum putavit, si favorem, quem ardentissimis votis
æque optavimus omnes, satis ambitiöse efflagitare non
novi-mu8. Sed quid ego tantæ felicitatis omina ineis immista
næ-niis temero? Quod menti meæ summo gaudio multoque
moerore confusæ, et utriusque impotenli, lætum in præsenlia
inter innumera alia obvenit, id est’, quod Cancellarium nacti
suinus post omnein hominum memoriam unicum, quem a no-
*) Franzéns Minnesteckningar I. 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
